INSÄNDAREN
Funderar då och då på vindkraften i Markbygden. Nu kommer en del frågor från en icke påläst piteåbo där jag hoppas någon med insikt kan svara. Jag antar att vi är ganska många piteåbor som är intresserade.
* Hur många kraftverk ska byggas, i början pratades om 1101 stycken, sen om max hälften, vad gäller?
* Vem äger vilka kraftverk i nuläget?
* Vem köper den ström som produceras i Markbygden, går den till nordiska elbörsen, som sen säljer vidare till olika elbolag och storkonsumenter?
* Räknas elproduktionen från vindkraftsparken i Markbygden in som Sveriges andel vindkraft, fastän denna inte är i svensk ägo?
* Om vindkraft är ”en bra affär”, varför finns inget svenskt ägande i Markbygden? Då Sverige byggdes upp på 1900 talet satsade Sverige (Vattenfall) på utbyggnad av älvarna - för att det var ”en bra affär”, varför satsar Sverige, exempelvis Vattenfall, inte i Markbygden?
* Hur mkt kostar en kWh att ”framställa” i Markbygdens vindkraftspark.
* Hur stor blir den årliga elproduktionen i Markbygden när nuvarande etapp är utbyggd?
* Varför byggs inte vindkraft ut där el behövs som mest, exempelvis Mälardalen? Man skulle ju spara enorma pengar på att slippa dyra överföringsledningar dit?
* Har hört att vindkraftverken måste genomgå större renovering efter cirka 25-30 år, är det så?
* Vad övrigt intressant finns att berätta om Markbygdens vindkraftspark som vi allmänheten kanske inte känner till ?!
Pensionär
SVAR DIREKT
Tack för intressanta frågor, här kommer svar:
* Möjlighet finns att bygga upp till 1101 verk, det kan bli något färre verk i slutändan. Vid årets slut finns 295 verk på plats om tidplanen håller. Skogberget 36, Markbygden ETT 179, Ersträsk 68 och Dragaliden 12. Dessa verk producerar då totalt cirka 4 TWh/år. Då är den första av de tre etapperna utbyggd.
* Markbygden är Europas största vindkraftsprojekt och ägarbilden är komplex. Projektet är delat i tre huvudetapper, vilka i sin tur är delade i ytterligare etapper.
* Elen säljs till den ökande andel företag som är angelägna om att minska sina koldioxidutsläpp.
* Vindkraften byggs där det - i landet totalt sett - finns bäst förutsättningar och Markbygden är ett sådant område. Med goda förutsättningar menas till exempel stabila vindförhållanden, närhet till stamledningar söderut, begränsat antal markägare. Storskalig, landbaserad vindkraft byggs i Sverige idag för att det är det billigaste alternativet när det gäller nyproduktion.
* Jag vet inte varför Vattenfall inte satsat i Markbygden hittills.
* Det stämmer att verken byts ut efter 25-30 år.
När det gäller din fundering ”övrigt intressant att veta” tänker jag på följande:
1. Projektet skapar stora mängder arbetstillfällen lokalt och regional såväl under etablering som under den löpande driften. Under etableringsfasen handlar det till exempel om avverkning, anläggning av vägar, krossning av berg, internt elnät i parken, med mera. Enbart under etableringen av Skogbergets 36 verk deltog 59 Piteå-företag i arbetet.
2. Under den efterföljande 25-åriga driftsfasen skapas minst 150 lokala årsarbetstillfällen för arbete med service av verk med mera.
3. Den utländska arbetskraft som värdefullt bidrar i projektet (till exempel vid resning av torn), har sin grund i att vi saknar den kompetensen i Sverige.
4. Ett modernt vindkraftverk producerar minst 12 000 000 KWh/år. Det räcker tillexempel till 600 villors totala årsförbrukning, om varje villa förbrukar 20 000 KWh. Därför är vindkraft ett mycket viktigt komplement i Sveriges elsystem i samband med att kärnkraften fasas ut.
5. Kall luft har tätare mellan luftmolekylerna och är tyngre än varm luft. Det innebär att luften ”driver hårdare” på vintern och produktionen blir då högre än under sommaren.
6. Teknikutveckling och effektivisering innebär att kostnaderna per producerad KW/h har sjunkit markant det senaste decenniet och därför byggs vindkraften ut.
Stefan Lundmark
Vindkraftsamordnare Region Nord