INSÄNDAREN
Nappataget i all ära. Det är en kul tävling som gläder många, men jag menar att det gått för långt när man uppmanar fiskare att ta upp gäddan – vår största rovfisk, väga den och sen återsätta den.
Okej med ädelfisk, men där är det mer befogat i dag med tanke på hur lite vi har kvar i många vatten, men gäddan.
En gädda som väger 10 kg har under sin levnad ätit cirka 1 000 fiskar.
Ansvariga för vårt fiskbestånd har i åratal satt ut hur mycket harr som helst men ingen ökning alls har märkts, däremot har det aldrig varit så här mycket gädda i Svensbyfjärden och Piteälven som det nu är.
Så sluta uppmana fiskare att återsätta dessa gäddor, ät upp dom, sälg dom, ge dom till katten men släng ej tillbaka dom, inte om vi ska få tillbaka harren i älven, därför är det väldigt märkligt att sällskapet minkarna anordnar fisketävlingar där man går ut och säger att vi fångar den väger den och sätter tillbaka den, för att sen beklaga sej över att harren inte nappar längre.
Bottennappet
.
SVAR DIREKT
Det finns sedan länge forskning som visar att rovfiskar är viktiga i våra vatten. Det gäller inte minst gäddan. Att ”plocka bort” något i en näringskedja får ofta negativa konsekvenser. Här några exempel på forskning:
Gäddan är en av de mest allmänt spridda rovfiskarna i sötvatten på den norra hemisfären. Den lever i ett antal varierande miljöer, klassas som en kallvattenfisk (mesoterm), främst anpassad till grunda, under 12 meter; måttligt näringsrika miljöer med utbredd växtlighet (Casselman och Lewis, 1996).
Som rovfisk spelar gäddan en viktig roll för sjöarnas födovävar. Den påverkar artsammansättning, täthet och utbredning hos andra fiskar (Craig, 2008). I en del fall kan gäddans predation på bytesfiskar vara så omfattande att det ger effekter på andra delar av miljön i en sjö, till exempel på växt- och djurplankton (Skov m. fl. 2002).
På senare år har man i en del studier visat att gädda inte bara påverkar tätheten av sina bytesfiskar utan att det också kan ske anpassningar hos bytesfiskarna, till exempel förändrat födo- eller habitatval och förändrad kroppsform (Eklöv & Jonsson, 2007; Magnhagen & Heibo, 2004; Brönmark & Miner, 1992).
Inte minst är det intressant hur bytefiskar kan anpassa sig. Många bytesfiskar växer snabbare och exempelvis abborrar blir högre och därmed svårare att fånga för gäddan.
I vatten där fiskevårdsföreningar sätter ut ädelfisk är det kanske inte alltid ultimat med en massa gädda.
Däremot är jag övertygad om att Piteälven (och Svensbyfjärden) mår bäst av att alla arter fyller sin plats i näringskedjan.
Torbjörn Carlsson
ansvarig för Nappataget