Med anledning av: debattartikeln ”Bygga i trä bidrar till klimatsmart tillväxt” skriven av Sven-Erik Bucht (S) och Helena Stenberg (S), publicerad 2 mars.
Vill påpeka okunnigheten hos landsbygdsministern och kommunalrådet om byggandets klimatpåverkan med anledning av ett besök på Haraholmens logistikcentrum: ”Att bygga med trä är bland det mest klimatsmarta vi kan göra. Trä tillför ingen ny koldioxid till atmosfären, då växande skog binder och lagrar koldioxid. Genom att öka användningen av trä kan vi minska hela byggprocessens klimatpåverkan avsevärt”.
Jag blir förvånad över det jag läser i debattartikeln.
Menar landsbygdsministern och kommunalrådet verkligen allvar med att vi ska bygga klimatsmart och hållbart så måste man se till en byggnadens hela livscykel och inte bara till själva byggprocessen. Det går inte att generellt jämföra byggnadsmaterial rakt av, det måste vara likvärdig kvalitet som avses och som också håller över tid.
I dag finns inget vetenskapligt stöd för att det ur klimatsynpunkt är generellt bäst att bygga med ett specifikt byggmaterial sett till en byggnads livscykel. Istället visar studier med livscykelberäkningar att resultatet är beroende av projektets förutsättningar. Förutom materialval har transporterna stor betydelse, liksom behovet av underhåll under husets livslängd. Ett bra exempel på detta är Riksbyggens projekt Brf Viva i Göteborg där man valt en betongstomme, men optimerar den och får på så sätt ner miljöpåverkan med 30 procent.
Hållbarhetsarbetet har i dag ett stort fokus på koldioxidutsläpp, vilket är bra. Men det är inte den enda miljöfaktorn som behöver beaktas. Sverige har 16 nationella miljömål och det är viktigt med en bred ansats för att på allvar arbeta med miljö- och klimatfrågan.
Bygga mer klimatanpassat handlar också om att anpassa byggnaderna för framtidens klimat. Vi står inför klimatförändringar som kan innebära fler och kraftigare väderhändelser som översvämningar, varma somrar, fuktigare klimat och så vidare. Dessa förändringar kan påverka de byggnadsfysiska egenskaperna. Därför är det extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus som behåller dessa egenskaper över lång tid.
Inom samhällsbyggnadsbranschen är hållbarhet och anpassning till kommande klimatförändringar av hög prioritet och då vet vi att betong står sig starkt som materialval. Samtidigt minskar betongbranschen hela tiden sin miljöpåverkan och är ett byggmaterial som har störst potential att förbättra sig.
Att landsbygdsministern och kommunalrådet väljer att peka ut ett specifikt byggmaterial leder inte utvecklingen framåt, utan tvärtom.
Behovet av nya bostäder i Sverige till år 2025 uppskattas nu till över 700 000. För att detta ska vara möjligt så måste vi tillsammans skapa goda förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt robust byggande. Detta sker inte genom att politiker önskar prioritera ett visst materialval utan att ha någon vetenskaplig grund för det.