Facebooks datacenter i Luleå som byggdes år 2011 är den största utländska direktinvesteringen i Sverige hittills. Där sysselsätts direkt och indirekt 450 personer per år. Både Sverige och klimatet kan bli vinnare när ytterligare 60–200 stora datacenter ska byggas i Europa under de kommande tio åren.
Ett viktigt steg var att regeringen sänkte elskatten vid årsskiftet. Det betyder att en tillförlitlig samhällsstruktur, stabil elförsörjning och utbyggt bredband kompletteras med ett konkurrenskraftigt elpris.
En mindre lyckad konsekvens av skattereformen är att den utraderar den relativa skattefördel som tidigare har funnits i våra regioner, där stora delar av elproduktionen finns. Sedan årsskiftet är elskatten för större datacenter 0,5 öre per kilowattimme – oavsett var i landet de finns.
Detta är olyckligt eftersom moderna datacenter är mycket elintensiva. När sådana investeringar diskuteras finns det många skäl att styra dem till områden med elöverskott, bland annat:
* Ett robust och kostnadseffektivt elsystem. Redan i dag finns stora investeringsbehov i det nationella stamnätet som årligen transporterar miljarder kWh från kraftverken i norr till elanvändare i söder.
* Klimat- och miljönytta. I våra regioner är elmixen hundra procent förnybar och produktionen kan skalas upp efter behov.
* Arbetstillfällen och acceptans för utbyggd förnybar elproduktion. Våra regioner tar stort ansvar för Sveriges elförsörjning, men missnöjet är utbrett över att elproduktionens nackdelar finns här, medan dess värden huvudsakligen realiseras på annat håll.
Riksrevisionen slog strax före årsskiftet larm om vad man beskriver som "oklar styrning" av Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för det nationella stamnätet för el. Kritiken går bland annat ut på att investeringar i infrastruktur för elproduktion inte sker på de platser där elbehovet är störst. En annan sida av samma mynt är att storförbrukare av el effektivare behöver styras till områden där tillgången på el är god.
Regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att styra nya datacenter till områden där etableringarna sammantaget gör störst klimat- och samhällsnytta. Det kan lämpligtvis ske genom tydligt differentierade anslutningsavgifter; där andelen förnybar el är hög och elbalansen är stark bör anslutningsavgiften vara låg eller noll, där elbalansen är svag bör den vara hög.
Vi riktar uppmaningen till ministrarna Mikael Damberg, Peter Eriksson och Sven-Erik Bucht! Spelar vi våra kort rätt kan datacenterbranschen bli en ny hållbar basnäring som omsätter 50 miljarder kronor årligen och sysselsätter närmare 30 000 personer i Sverige redan år 2025.
Kommunstyrelsernas ordförande i 34 kommuner:
Lotta Åman (S)Arvidsjaur
AnnSofie Andersson (S) Östersund
Anders Häggkvist (C) Härjedalen
Anna Hed (C) Mora
Ann-Katrin Järåsen (S) Torsby
Elisabet Lassen (S) Sollefteå
Glenn Nordlund (S) Örnsköldsvik
Johan Söderling (S) Vännäs
Jonas Andersson (S) Ragunda
Kjell Öjeryd (V) Sorsele
Kristina Zachrisson (S) Kiruna
Kurt Podgorski (S) Malung-Sälen
Lars Alriksson (M) Gällivare
Lars Molin (M) Ljusdal
Lilly Bäcklund (S) Lycksele
Linnea Lindberg, Åselepartiet, Åsele
Madelaine Jakobsson (C) Nordmaling
Maria Söderberg (C) Krokom
Mathias Haglund (S) Vindeln
MatsErik Westerlund, Dorotea kommunlista, Dorotea
Mikael Larsson (V) Överkalix
Mikael Lindfors (S) Norsjö
Mikael Thalin (C) Orsa
Patrik Nilsson (S) Robertsfors
Peter Bergman (S) Åre
Peter Egardt (S) Älvdalen
Sten-Ove Danielsson (S) Ånge
Susanne Hansson (S) Strömsund
Sven-Åke Draxten (S) Bräcke
Therese Kärngard (S) Berg
Tomas Mörtberg (C) Övertorneå
Tomas Mörtsell (C) Storuman
Yvonne Stålnacke (S) Luleå
Åke Nilsson (S) Vilhelmina