"Det här var fantastiskt, jag saknar ord", sa Mimmi Helambs son Björn Helamb om föreställningen. Monica Helamb till vänster.
Skådespelaren Harleen Kalkat målade bildligt med pensel i Vuoggatjålmes matsal ut mot publiken. Det var slutscenen i en alldeles färsk berättarföreställning av Musikteatern i Arjeplog. Allt medan midnattssolen brann utanför fönstren blev publiken alltmer tagna.
Föreställningen handlade om Mimmi Helambs händelserika liv. Hon föddes i Riebnes 1908 och flyttade som ung till andra sida fjället, till Vuoggatjålme.
– Det här var fantastiskt, jag saknar ord, sa sonen Björn Helamb om föreställningen.
Publiken nickade. Först efter en stund samlade sig vänner och släktingar för några ord.
Penseldragen var en påminnelse om hur viktig konsten var för Mimmi Helamb. 1935 gifte hon sig med konstnären Kalle Hedberg och flyttade till Stockholm och Köpenhamn. Äktenskapet höll inte och Mimmi återvände till Vuoggatjålme efter några år. Hon var också svårt sjuk. 1939 bröt andra världskriget ut och många fjällbor blev engagerade i stödet för flyktingar. I Vuoggatjålme fick Mimmi Helamb hjälpa många som utsvultna och trötta kom över fjället.
– Vi har generöst fått tillgång till hennes brev och annat material, berättade Magnus Karlsson och Harleen Kalkat från Musikteatern.
Resultatet blev, som sagt, uppskattat.
– Vore jag recensent skulle jag utan att överdriva ge det bästa betyg som vore möjligt, sa Bertil Sundkvist och fortsatte:
– Typ 15 getingar av 10 möjliga.
Konstnären Bengt Lindström valde ett motiv i klara distinkta färger och former, och namnet blev Mimmikåtan. Under jubileumshelgen stod den på plats i Vuoggatjålme och knöt samman nutid med dåtid.
I föreställningen, med namnet ”Starkast hjärta har flest ärr”, berättas om en vilsen unge man, Bengt Lindström, som kom till Vuoggatjålme för att arbeta ”som en riktig karl”. Men Mimmi Helamb såg till att han också fick tid att måla. Långt senare fick den senare så välkände konstnären ett erbjudande om att måla en stor kåta.
Det skulle bli en ny utställningslokal för Arjeplogs konstförening. Bengt Lindström valde ett motiv i klara distinkta färger och former, och namnet blev Mimmikåtan. Under jubileumshelgen stod den på plats i Vuoggatjålme och knöt samman nutid med dåtid. Inte minst vittnar formen av en kåta till det samiska landskapet och alla namn i omgivningen som påminner om fjällets speciella historia.
I ett tal som avslutades med en skål för hundraårsjubilaren beskrev Björn Helamb hur hans morfar Frans Abramsson kom till platsen med sin stora familj 1922. Han fick uppdraget som fjällstuguåbo, vilket bland annat innebar att sjöarna skulle markeras vintertid, resande skulle få skjuts med båt och gäster skulle få en plats att sova på.
Det var väglöst land och många mil mellan varje stuga.
– Hit kom de som bedrev handel med norska Junkerdal och turisterna börja söka sig till området vid Polcirkeln för fiske och jakt. Ett mått på dåtidens trafik är att det fanns stallplats för 17 hästar.
Författaren Lars Gyllenhaal medverkade med militärkläder från andra världskriget.
Författaren Lars Gyllenhaal medverkade med militärkläder från andra världskriget. Från utomhusscenen beskrev han hur militära operationer från just området kring Vuoggatjålme, närliggande Örnberget och vilstugan vid gränsen ansågs ha varit mycket lyckade.
– Sepals-agenterna behövde all hjälp de kunde få för att slå mot tyskarna. I all tysthet blev Mimmi Helamb hemlig agent för de allierade och fick senare en utmärkelse av OSS, den amerikanska underrättelsetjänsten Office of Strategic Services, och medalj av det norska kungahuset.