Brist på polispatruller är ett stort problem i inlandet. Personer i Vidsel som slagit larm om att bärplockarna i torghusen kör runt med avställda bilar får till exempel veta att det inte finns tillräckligt med resurser att kontrollera det. En av dem som ringt polisen är Benny Norman som blev avstulen sin släpvagn på Mogatan natten mot tisdag.
– De som stal den hade försökt lasta på en gräsklippartraktor från Storforsens hotell, men de hade inte fått i gång den då tändningslåset var trasigt. Då lämnade de släpet, säger han.
Han ringde polisens växel för att anmäla brottet, men efter cirka 25 minuter i kö valde han att lägga på.
– Efter att jag passats fram och tillbaka orkade jag inte längre. Det är ingen mening. Men sedan ringde jag till dem om vad som händer på torget och då nämnde jag det här. Då tyckte de det var tur att jag fann tillbaka släpet.
Han vet inte vem det är som tagit släpet och kräver ökad polisnärvaro.
– Men polisen har inga resurser. De kan inte göra något. Det finns bara en polispatrull, säger Benny Norman besviket.
Matbutiken Tempo i Vidsel har fått stora problem med stölder sedan bärplockarna och deras familjer flyttade in på torget.
– Nu har vi alltid minst en i personalen som står och håller koll vid dörren. Vi går på knäna då vi redan har ont om personal, säger butikschefen Kristoffer Grankvist.
Han tycker att situationen är olustig och tycker också synd om de som sägs stjäl.
– Många gånger ber de sina barn att plocka på sig. När de har blivit påkomna har de skyllt på barnen.
Enligt Kristoffer Grankvist kan de inte belasta polisen med samtal hela tiden.
– Visst kan vi anmäla, men med tanke på att de hinner lämna butiken så känns det nästan onödigt. Vi kan inte ringa varje gång det sker då det händer så ofta.
Ola Lundström, förundersökningsledare vid polisen i Pite älvdal, bekräftar problemet som polisbristen orsakar.
– Det är många mil i bil och mycket övertid. Plus att vi inte kommer på alla jobb heller, säger han.
Hur påverkar det ert arbete?
– Det är många som inte får hjälp. Utredningar blir liggande och när folk ringer och undrar vad som händer kan vi konstatera att det händer ingenting eftersom vi prioriterar ärenden där personer är frihetsberövade. Det är bara det vi hinner med.