I kulturella kretsar är hon ett känt ansikte, fastän den egna skådespelarkarriären avrundades med en roll i en barnteater under ett sommarjobb för två decennier sedan.
Marie Wallstén, uppvuxen i Lillpite och då med Bergman som efternamn, har ett kultur-cv som innefattar andra förmågor än de sceniska – även om alla ansträngningar är till för att attrahera scenkonsten och publikens törst efter breda kulturgärningar.
Laddar batterierna
Vi sitter vid en rödmålad stuga på Fårön i Piteå. Solen kikar fram mellan molnen. Det här är Marie Wallsténs paradis och andningshål. Platsen dit hon och familjen drar så fort vardagsbestyren i parhuset i Notviken utanför Luleå kan vikas åt sidan.
– Vi älskar det här stället, säger hon och blickar ut över strandtomten, grönskan, den vedeldade bastun, bryggan och gummibåten.
– Visserligen kittlar det att bo i en större stad som Luleå men det är på Fårön som vi laddar batterierna under ledig tid året om, säger hon.
Många akter
Berättelsen om Marie Wallstén innefattar många akter. Under eran som gymnasieelev på Strömbackas samhällsprogram (med tillvalsämnet scenisk gestaltning) hann Marie även spela vänsterback i Piteå IF damfotbollslag.
Men 19 år gammal vinkade hon adjö, drog till Biskops Arnö för att plugga nordisk kulturhistoria på folkhögskola och kolla in varenda runsten i hela Uppland.
Sedan följde ett halvår i Montpellier, där Marie drillade sin franska accent, innan hemtjänstjobb och universitetsplugg i Stockholm tog vid, vilket resulterade i en fil. kand. i både datasystemvetenskap och teatervetenskap.
"Vad ska du bli efter utbildningen? undrade hennes teaterpluggande kompisar.
"Chef på Dramaten", var Maries självklara svar – vilket alltid framkallade småleenden.
Krokiga vägar
Via kringelkrokiga vägar, återflytten till Norrbotten 2003, tre år som teaterkonsulent på Riksteatern, sju år som chef på teatergruppen Scratch samt bisyssla som riksordförande för branschorganisationen Teatercentrum, har Maries en gång så plojartade chefsflaggning utmynnat i jobbet som ny programchef på Kulturens hus i Luleå.
– Oj, det känns riktigt häftigt. Vilken utmaning, säger hon och skär en bit av PT-tårtan som hon landar på stugans antika kaffeservis märkt "Sjömarks café.
Marie Wallstén tillträdde sin nya tjänst så sent som den 27 april.
– Jag har ju bara hunnit jobba några veckor innan det blev dags för semester. Hittills har jag mest ägnat mig åt att lyssna av personalens idéer. Många av de tolv anställda har gedigen erfarenhet, de är kompetenta, brinner för sina uppgifter och det känns viktigt att fortsätta förvalta ett vinnande koncept, säger hon.
Personli prägel
Men på några punkter vill nya programchefen sätta sin personliga prägel.
– Jag har alltid ömmat för barnkultur och ser det som en önskvärd prioriterad gren. Musikgenren har alltid haft största delen av kakan i kulturutbudet, och så kommer det att förbli, men mixen kan också breddas och spetsas med blandformer som dans, nycirkus, ljusshower och gärna med barn- och mångfaldsperspektivet för ögonen.
– Kultur fyller olika ramar för olika människor. Det är viktigt att kunna bjuda ett både stort och brett utbud, inte fastna i någon slags finkulturfälla. Det är också viktigt att inte priserna lägger hinder i vägen. En barnteaterföreställning får aldrig kosta mer än att alla ska ha råd att närvara.
– Kultur är fantastiskt när man känner sig träffad, när man berörs känslomässigt och intellektuellt, när det skapas nya perspektiv på livet. Det är häftigt att hänga med på någon annans resa och det är den resan som jag vill vara med att forma, säger Marie Wallstén och lägger lite grön tårtmarsipan på teskeden.