Dimma är ett fenomen som kan ställa till det eftersom sikten ibland går ner till bara några tiotal meter. En midsommarhelg drog det in varm och fuktig luft över Bottenhavet. Den färdades söderifrån över hela det kalla havet och in mot södra Norrlandskusten. Luften kyldes av mot det kalla vattnet och blev mättad. Dimma bildades längs kusten och sikten blev 20 till 30 meter. Vi var några som skulle till sommarstugan som låg inomskärs. Systern skulle absolut paddla kanoten dit och fick en kopia av sjökortet för att kunna åka en bit söderut längs fastlandet. För att sedan svänga ut vid en ö och vidare till nästa ö som var målet. Hon drog iväg och vi andra packade in oss i den lilla segelbåten som denna dag fick gå med elmotor. Tanken var att när vi kom ut och skulle lämna fastlandet bedöma om sikten gick ner ytterligare och i så fall vända tillbaka. När vi nådde dit bedömdes att vi såg så pass att vi tog fram sjökort och kompass och lade ut riktiningen mot två öar som vi absolut inte skulle missa även om vi skulle komma lite fel. Efter några minuter som var långa såg vi ön men sundet emellan till hemmaön kändes långt. Sikten var sämre än vi trott. Lyckligtvis fick vi höra blockflöjtstoner. Kanotisten var redan framme.
