Det Àr Àn sÄ lÀnge okÀnt pÄ vilken nivÄ som mötet den 10 januari mellan Ryssland och USA kommer att ske. Det följs sedan av samtal mellan Ryssland och Nato den 12 januari, och den 13 januari trÀffas Ryssland och Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
ââDet Ă€r ett positivt tecken att samtal blir av i detta mycket spĂ€nda lĂ€ge, sĂ€ger Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus pĂ„ rysk sĂ€kerhetspolitik.
ââMen med det sagt ska man inte hoppas pĂ„ för mycket. De senaste Ă„ren har vi sett en vĂ€xande klyfta mellan Ryssland och vĂ€stvĂ€rlden. Det löser man inte pĂ„ ett möte, pĂ„pekar hon.
Ryssland har under senhösten samlat tiotusentals, enligt vissa uppgifter lÄngt över hundratusen, soldater nÀra grÀnsen med Ukraina. USA, som anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att planera för en storinvasion av Ukraina, och EU har svarat pÄ mobiliseringen med hot om hÄrda ekonomiska sanktioner.
"Rysk diplomati"
Ryssland har Ä sin sida lagt fram vad man kallar "sÀkerhetsförslag" som man vill förhandla om. Förslagen Àr en lista med krav pÄ Nato, som USA och andra berörda vÀstmakter avfÀrdat som oacceptabla.
Moskva vill bland annat fÄ USA och Nato att ge garantier för att Ukraina inte blir medlem av Nato, att försvarsalliansen inte vÀxer och att det inte sker nÄgon förflyttning av styrkor eller vapen till lÀnder som blivit medlemmar efter 1997.
Det kommer inte hÀnda, enligt Gudrun Persson.
ââDet hĂ€r handlar om rysk diplomati, att man flyttar fram positionerna. Den ryska önskelistan Ă€r omöjlig för USA och Nato att uppfylla och det vet Ryssland om, sĂ€ger hon.
Krig som metod
Det lÄngsiktiga mÄlet för Ryssland Àr enligt Gudrun Persson att landet ska betraktas som en stormakt i omvÀrlden och att skapa buffertstater omkring sig, med lÀnder vars sÀkerhetspolitiska vÀgval Ryssland bestÀmmer över.
ââMan har skruvat upp tonlĂ€get vĂ€ldigt mycket, bĂ„de retoriskt och med handling. Det behövs nĂ„gonting för att Ryssland ska kunna backa och Ă€ndĂ„ framstĂ„ som vinnare i det hĂ€r lĂ€get. Inte bara hemma i Ryssland, utan för alla lĂ€nder i nĂ€romrĂ„det. I till exempel Centralasien tittar man naturligtvis mycket noga pĂ„ hur Ryssland klarar av det hĂ€r pĂ„ sikt, sĂ€ger hon.
Johan Norberg, Àven han forskningsledare pÄ FOI med Rysslands militÀra utveckling som expertis, anser likt Gudrun Persson att januarimötena kan betraktas som en framgÄng för Ryssland. Men han höjer ocksÄ ett varningens finger.
ââOm det lönar sig för Ryssland att anvĂ€nda militĂ€ra medel sĂ„ kommer man att göra det igen. Det Ă€r tyvĂ€rr den trend jag sett sedan operationen i Ukraina började 2014, först genom att ta Krim och sedan starta kriget mot Ukraina i Donbass (östra Ukraina), sĂ€ger han.
SÄ lÀnge det kriget pÄgÄr kommer inte Ukraina kunna gÄ med i Nato, som inte accepterar nya medlemmar med krig pÄ sina territorier.
ââDet Ă€r Rysslands metod för att hindra Ukraina frĂ„n att glida vĂ€sterut.