EnhÀlligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, vÀgrar att samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium. Han bör dÀrför stÀllas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.

Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT

USA2021-10-20 03:21

I en omröstning har samtliga ledamöter i det sÀrskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari röstat för att Bannon bör stÀllas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv mÄnaders fÀngelse eller böter. Representanthusets fulla kammare ska pÄ torsdag rösta om huruvida fallet ska drivas vidare.

"Ingen juridisk rÀtt"

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat frÄga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hÀnvisning till det sÀrskilda skydd (pÄ engelska "executive privilege") som omger presidentÀmbetet.

Den förklaringen godtas inte av utskottet.

– Herr Bannon har ingen juridisk rĂ€tt att ignorera utskottets berĂ€ttigade kallelse, sade den republikanske viceordföranden Liz Cheney i samband med omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det Àr vÀl kÀnt att de tvÄ har stÄtt i kontakt de senaste Ären. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanstÀlld nÀr den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder pÄ att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Möjliggör Ätal

Utskottets beslut Àr en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall vidare till justitiedepartementet för fortsatt utredning och ett eventuellt Ätal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars fĂ„r han ta konsekvenserna, sĂ€ger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra tidigare medarbetare till Trump har det ocksÄ begÀrt att fÄ tillgÄng till en stor mÀngd handlingar frÄn dennes tid i Vita huset. Expresidenten försöker dock hindra att dessa lÀmnas ut genom en stÀmningsansökan, i vilken han ocksÄ hÀnvisar till presidentÀmbetets sÀrskilda skydd som gör att vissa dokument kan hÄllas hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: den tyder pĂ„ att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av hĂ€ndelserna den 6 januari, nĂ„got som detta utskott kommer att gĂ„ till botten med, sĂ€ger Liz Cheney.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll pÄ temat "RÀdda USA". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!