Inget andrum för juntan i Myanmar

MilitÀrjuntan försöker koppla greppet om Myanmar med gripanden och vattenkanoner. Protesterna mot kuppen fortsÀtter med full kraft. Myndigheterna pressas av strejker, hackare och sanktioner.

Poliser pÄ vakt framför demonstranter under protester i Mandalay i centrala Myanmar pÄ torsdagen.

Poliser pÄ vakt framför demonstranter under protester i Mandalay i centrala Myanmar pÄ torsdagen.

Foto: AP/TT

Religion och tro2021-02-18 08:25

– Jag vill inte vakna upp i en diktatur, sĂ€ger Ko Soe Min, en av tusentals som Ă„ter gav sig ut pĂ„ gatorna i Myanmars största stad Rangoon pĂ„ torsdagen.

– Vi vill inte leva resten av vĂ„ra liv i rĂ€dsla.

MilitÀren har försökt kvÀsa proteströrelsen genom en allt mer omfattande nÀrvaro ute pÄ gatorna och upprepade nedstÀngningar av internet.

Men demonstrationerna fortsatte i en rad stÀder under torsdagen. Stora folkmassor samlades Äterigen i centrala Rangoon, medan mÄnga unga protesterade i nÀrheten av stadens största universitet.

Blockerade gatan

För andra dagen i rad deltog dessutom förare av motorfordon i protestaktioner dÀr de lÄtsades ha fÄtt problem med sina fordon för att blockera militÀrens och polisens framkomlighet pÄ gatorna.

– Vi samlades en fem taxibilar och en av oss lĂ„tsades att hans bil gĂ„tt sönder och blockerade gatan, berĂ€ttar en 30-Ă„rig förare.

"Beter sig som terrorister"

Hittills har militÀren inte ingripit pÄ det brutala sÀtt som man var van att slÄ ner protester pÄ under sitt tidigare styre. Men i takt med att protesterna fortsatt och omfattande strejker paralyserat mÄnga myndigheter tycks juntan bli alltmer nervös.

I landets andra största stad Mandalay rapporteras militÀr och polis med vÄld ha skingrat en folkmassa som samlats för att blockera en jÀrnvÀg under torsdagen. Och i huvudstaden Naypyidaw sattes vattenkanoner in mot demonstranter som tÄgade mot polisens linjer.

Även i staden Myitkyina i norra Myanmar uppstod spĂ€nda situationer dĂ„ polis och militĂ€r bröt upp protester med vĂ„ld.

– De agerar inte i enlighet med konstitutionen eller rĂ€ttsliga principer. De beter sig som terrorister, sĂ€ger demonstranten Sut Seng Htoi.

Samtidigt genomfördes flera hackerattacker mot myndighetssajter i Myanmar under torsdagen.

MÄltavlorna var bland annat hemsidor tillhörande landets centralbank, det statliga mediebolaget MRTV, livsmedels- och lÀkemedelsmyndigheten samt en propagandasajt som drivs av militÀren.

"Vi slÄss för rÀttvisa i Myanmar", skriver gruppen Myanmar Hackers pÄ sin Facebooksida.

Hundratals gripna

Det tycks frÀmst röra sig om sÄ kallade överbelastningsattacker.

– Den direkta effekten blir förmodligen begrĂ€nsad men det handlar om att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet, sĂ€ger Matt Warren, cybersĂ€kerhetsexpert vid RMIT University i Australien.

Totalt har omkring 500 personer gripits efter kuppen den 1 februari. Av dem hÄlls fortfarande 460 frihetsberövade, enligt organisationen AAPP som verkar för frislÀppande av politiska fÄngar.

MilitÀrens maktövertagande gjorde slut pÄ ett Ärtionde av stapplande folkstyre, och har mötts av fördömanden frÄn bÄde FN och en lÄng rad vÀstmakter och andra lÀnder.

MilitÀren hÀvdar att den har en majoritet av folket bakom sig och har rÀttfÀrdigat sitt agerande genom pÄstÄenden om fusk i det val i november som vanns av landets civila ledare Aung San Suu Kyis parti NLD.

Hon har satts i husarrest efter kuppen.

Internationella reaktioner

OmvÀrlden har reagerat pÄ kuppen. USA införde nya sanktioner mot militÀrjuntan i förra veckan och uppmanade andra FN-lÀnder att följa efter.

Storbritannien inför sanktioner mot tre generaler i militÀrjuntan och anklagar dem för allvarliga brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Deras tillgÄngar i landet har frysts.

Sedan tidigare har Storbritannien infört sanktioner mot 16 personer i juntan.

Kanada utfÀrdar sanktioner för nio personer i Myanmars militÀrledning.

Under torsdagen meddelade Norge att landet fryser bilateralt stöd till Myanmar. Det rör sig för i Är om 66,5 miljoner norska kronor.

Beslutet gÀller inte det norska bistÄndet till invÄnarna som distribueras genom FN och hjÀlporganisationer.

Bakgrund: MilitÀrstyre under Ärtionden

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och grÀnsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning pÄ nÀrmare 54 miljoner, enligt berÀkningar frÄn 2018.

Huvudstaden Naypyidaw Àr en helt planerad stad som började byggas i centrala Myanmar 2002. Tre Är senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien men blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes. Den 1 februari tog militÀren omigen makten genom en kupp, motiverad med pÄstÄenden om att valet i november inte gick rÀtt till.

I valet vann NLD jordskredsseger. Partiet leds av den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som enligt författningen inte fÄr bli president. Hon har dock styrt landet sedan 2016 och har formellt en sÀrskilt inrÀttad post som statskansler.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsstÀllning kritiserats hÄrt för att inte stoppa militÀrens agerande mot de muslimska rohingyerna.

VÄld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste Ären lett till en omfattande flyktingvÄg frÄn framför allt delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh.

KĂ€llor: NE, Landguiden, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!