I drygt fyra timmar höll EU:s stats- och regeringschefer på under midsommaraftonens webbtoppmöte för att gå igenom sina positioner när det gäller den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen.
Någon uppgörelse blev det inte – vilket heller inte var väntat.
– Det här mötet var viktigt för att identifiera vilka områden vi är på rätt väg med. Nu övergår vi till en ny fas där vi kan börja förhandla. Jag är redo att starta direkt, konstaterar EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på sin presskonferens efteråt.
Siktet är inställt på att kunna samla ledarna till ett "fysiskt" toppmöte i Bryssel i mitten av juli.
– Till det kommer jag att lägga fram några konkreta förslag. Vi är medvetna om att vi måste ta ett beslut så fort som möjligt, säger Michel.
"Viktig för Sverige"
Statsminister Stefan Löfven (S) konstaterar att medlemsländerna står långt från varandra i dagsläget och han har ingen prognos för när ett avtal skulle vara klart.
– Det krävs stora förbättringar innan långtidsbudgeten och återhämtningsfonden är bra nog, säger Löfven på en pressträff efter mötet.
– Men EU:s återhämtning är naturligtvis viktig för Sverige. Jag ser fram emot de fortsatta diskussionerna så att EU:s ekonomi kan bli starkare och mer motståndskraftig, fortsätter han.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen anser att alla åtminstone har förstått allvaret.
– Jag är övertygad om att förståelsen finns där i alla medlemsländer om hur viktigt det här för alla länders välbefinnande. Det är i varje medlemsstats intresse att ha en stark inre marknad och ett starkt EU, säger von der Leyen i Bryssel.
Nord, syd och öst
Tvisteämnena är många och välkända. EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd med 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån. Oenigheten är dock stor om hur mycket som ska vara lån respektive bidrag, hur pengarna ska betalas tillbaka och enligt vilka kriterier de ska fördelas.
Flera länder i Östeuropa tycker att länderna i syd får för mycket. Länderna i syd tycker å sin sida att länderna i nord är för snåla. Och länderna i nord vill ha tuffare villkor: ekonomiska på sydländerna och demokratiska för länderna i öst.
Sverige tillhör nordgruppen, tillsammans med Danmark, Nederländerna, Österrike och i viss mån även Finland. Sydländerna utgörs främst av Spanien, Italien och Portugal, medan Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien är de mest högljudda i öst.
Hjälp från Merkel?
Charles Michel får nu grubbla över hur man går vidare på bästa sätt. Närmast väntar diverse direktsamtal med olika ledare. Sannolikt kan belgaren också räkna med starkt flankstöd från Tysklands förbundskansler Angela Merkel, då tyskarna tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd från den 1 juli.
Något datum för när nästa riktiga toppmöte kan hållas finns ännu inte, även om både 9–10 juli och 16–17 juli har nämnts i spekulationerna.
– Det kommer att bli svårt. Det kommer att bli komplicerat. Men i dag kände jag att det finns en stark politisk vilja (om att enas), säger Michel i Bryssel.