"Biden kan glömma enighet"

Joe Biden fokuserade pÄ att ena ett splittrat USA i sitt första tal som USA:s president den 20 januari. Men i staden Richmond, Virginia, som prÀglats av flera laddade konflikter de senaste Ären, Àr invÄnarna skeptiska.
–Folk bunkrar ammunition som toalettpapper, sĂ€ger vapenhandlaren Karen Ballengee till TT.

– 90-Ă„riga damer kommer in och köper vapen eftersom de Ă€r rĂ€dda. Det Ă€r sorgligt, sĂ€ger vapenhandlaren Karen Ballangee i Richmond, Virginia.

– 90-Ă„riga damer kommer in och köper vapen eftersom de Ă€r rĂ€dda. Det Ă€r sorgligt, sĂ€ger vapenhandlaren Karen Ballangee i Richmond, Virginia.

Foto: Mattias Lundblad/TT

Utrikes2021-01-31 08:00
Jonas Cullberg/TT

VÀggen bakom Karen Ballengee i hennes butik Southern Gun World utanför Richmond, Virginia, tÀcks av halvautomatiska gevÀr. De Àr storsÀljare just nu, liksom allt annat i butiken.

– Jag har fem fulltecknade sidor med vĂ€ntelistor över folk som vill köpa vapen. DĂ„ har jag Ă€ndĂ„ mer pĂ„ lager Ă€n de flesta andra andra butiker. Just nu gĂ„r det inte att fĂ„ tag i vapen eller ammunition nĂ„gonstans, pĂ„stĂ„r hon.

Köprusch under 2020

Karen Ballengee har drivit butiken i 38 Är, men aldrig har försÀljningen varit sÄ hög som under 2020.

– Den ökade nog med 1000 procent. Köprushen började nĂ€r coronapandemin bröt ut och skapade otrygghet, fortsatte med sommarens Black Lives Matter-protester mot polisvĂ„ld och rasism dĂ€r det förekom vandalisering, och har trappats upp i och med Joe Bidens valseger, sĂ€ger hon.

– Alla vet att Joe Biden och Kamala Harris kommer försöka stoppa rĂ€tten att bĂ€ra vapen, sĂ„ folk passar pĂ„ att bunkra upp. Men de Ă€r ocksĂ„ oroliga efter sommaren nĂ€r folk brĂ€nde ner Richmond, sĂ€ger Karen Ballengee.

– 90-Ă„riga damer kommer in och köper vapen eftersom de Ă€r rĂ€dda. Det Ă€r sorgligt.

Virginia, dÀr det Àr tillÄtet att gÄ synligt bevÀpnad, har under det senaste Äret varit epicentrum för USA:s heta vapendebatt. Under 2020 drev guvernören, demokraten John Northam, igenom strÀngare vapenlagar. Det har lett till manifestationer dÀr bevÀpnade vapenaktivister demonstrerat pÄ Richmonds gator, senast pÄ installationsdagen den 20 januari. Att Joe Biden har visat intresse för att göra det svÄrare att köpa halvautomatiska vapen oroar aktivisterna ytterligare.

Antirasistiska protester

I sitt installationstal i Washington lade Joe Biden tonvikten pÄ att ena ett mycket polariserat land. Det ger Karen Ballengee, en hÀngiven TrumpanhÀngare, inte mycket för. Hon tror i likhet med mÄnga av Republikanernas vÀljare att Joe Biden vann valet pÄ ett illegitimt sÀtt, trots att en lÄng rad rÀttsprocesser inte kunnat visa pÄ nÄgot valfusk.

– Biden kan glömma enighet. De kommer inte att fĂ„ nĂ„gon enighet nĂ€r de beskriver motstĂ„ndarsidan som vitmaktanhĂ€ngare. Vi Ă€r inte rasister, sĂ„ varför anvĂ€nder han sĂ„dana ord?

I Virginia liksom i resten av USA prĂ€glade frĂ„gan om rasism 2020, efter omfattande antirasistiska protester. Liksom pĂ„ mĂ„nga andra hĂ„ll i den amerikanska södern har statyer som förknippas med slaveri vĂ€lts över Ă€nda - nĂ„got som Donald Trump motsatt sig. Joe Biden sade i sin tur under valkampanjen att ”statyerna hör hemma pĂ„ museum, inte offentliga torg”.

"Symbol för förtryck"

I Richmond stÄr fortfarande ett nÀrmare 20 meter högt monument över sydstatsgeneralen Robert E. Lee kvar. Guvernören vill ta bort statyn men dess öde har fastnat i en juridisk process.

– Statyn Ă€r en symbol för förtryck. Ingen vill behöva se sin förtryckare varje dag, sĂ€ger Demorrise Wyatt, 26, som tillsammans med en grupp andra svarta Richmond-bor har slagit lĂ€ger vid statyn av Robert E. Lee.

Statyn Àr numera tÀckt av fÀrgstark graffiti med budskap mot rasism och mot polisen. I en cirkel runt statyn har folk satt upp minnesmÀrken över mÀnniskor som dött i samband med polisingripanden.

– Vi ockuperar den hĂ€r platsen och slĂ„ss för jĂ€mlikhet, sĂ€ger Demorrise Wyatt.

TvÄ poliser bromsar in vid monumentet och fotograferar aktivisternas lÀger. Ockupationen av statyn Àr mycket omstridd.

– Varje dag Ă„ker folk förbi och skriker saker Ă„t oss, som ”black lives don’t matter”. I november utbröt skottlossning i samband med brĂ„k mellan Trump-anhĂ€ngare och demonstranter vid statyn, men ingen skadades.

Litar inte pÄ politiker

Demorrise Wyatt hade sjÀlv inte möjlighet att rösta i presidentvalet, pÄ grund av att han finns i brottsregistret sedan tiden som hemlös, sÀger han. Men han Àr skeptisk till att Joe Biden eller nÄgon annan politiker kan ena USA.

– Jag hade inte röstat Ă€ven om jag haft möjlighet. Jag litar inte pĂ„ politiker. Joe Biden drev igenom kriminalpolitik pĂ„ 1990-talet som slog vĂ€ldigt hĂ„rt mot svarta. Trump Ă€r en rasist, men man visste Ă„tminstone var man hade honom, sĂ€ger Demorrise Wyatt.

Karen Ballengee pÄ Southern Gun World Àr en stark motstÄndare sÄvÀl till att ta ner de gamla sydstatsstatyerna som till Black Lives Matter-demonstrationerna. Men i vapenfrÄgan Àr hon och Demorrise Wyatt Ätminstone eniga.

– Alla ska ha rĂ€tt att skydda sig, det Ă€r del av USA:s författning, sĂ€ger Demorrise Wyatt.

Fakta: USA och skjutvapen

Amerikaners rÀtt att bÀra vapen slÄs fast i det andra tillÀgget till USA:s författning, som ratificerades 1791. Denna rÀtt bekrÀftades som en "garanti av den personliga rÀtten att Àga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar nÀr det gÀller försÀljning (eller begrÀnsning av försÀljning), registrering, förvaring, ÄldersgrÀnser och annat som rör vapeninnehav.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvÀnliga medan flera demokrater har försökt att skÀrpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget Àr den mÀktiga vapenlobbyorganisationen National Rifle Association (NRA).

2019 uppgav 37 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 64 procent sade att de vill se tuffare lagar nÀr det gÀller försÀljning av vapen. 29 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 70 procent Àr emot en sÄdan lag.

2019 uppgavs 393 miljoner privatÀgda skjutvapen vara i omlopp i USA.

KĂ€llor: NRA, Gallup, Small Arms Survey med flera.


Bakgrund: Protesterna mot rasism

VÄren 2020 flammade protester mot diskriminering och rÀttsvÀsendets övervÄld mot svarta Äterigen upp i USA, efter flera uppmÀrksammade dödsskjutningar.

PÄ vissa platser krÀvde aktivister att hela polissystemet lÀggs ned, dÄ de anser att underliggande rasism gör att kÄren Àr bortom rÀddning och mÄste organiseras om. PÄ andra platser stÀlldes krav pÄ mindre polisbudgetar och krympta befogenheter.

Vissa stÀder hörsammade kraven och aviserade krympta polisbudgetar. Parallellt diskuterades lagar som beskrevs som polisreformer i sÄvÀl kongressen som flera delstatsstyren. Och monument och statyer av ledare som anses stÄ för rasistiska Äsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.

HÀr Àr nÄgra av de senaste Ärets uppmÀrksammade fall av polisvÄld:

23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-Ärige Jacob Blake, inför hans tre barn, i Kenosha i Wisconsin. Sju skott trÀffar hans rygg i samband med att Blake ska ha ingripit i nÄgon form av konflikt i en bostad. Blake överlevde men blev delvis förlamad.

12 juni 2020: 27-Ärige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjÀl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta i Georgia. Detta efter att han testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.

25 maj 2020: 46-Ärige George Floyd kvÀvs till döds under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd Àr obevÀpnad nÀr han grips misstÀnkt för att ha försökt anvÀnda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knÀet pÄ hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och vÀcker fördömanden och avsky.

13 mars 2020: 26-Äriga akutsjukvÄrdaren Breonna Taylor skjuts ihjÀl i tumultet efter att tre poliser slÄr in dörren till hennes lÀgenhet i Louisville i Kentucky. Polis hÀvdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de tvÄ personer utredningen kretsade kring hade redan gripits.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!