På fredag är det premiär på dokumentärserien ”Om du öppnade min bröstkorg och letade efter mig”. Ett vackert namn på ett slutprojekt skapad av tjugosexåriga Amanda Höglund. Hon har studerat tre år på Stockholms dramatiska högskola (eller dramatiska institutet som det också är känt för) och tog nyligen examen.
.
Dokumentärserien, som är uppdelad i fem delar, handlar om två tjejer som lärde känna varandra via Instagram och reser till Indien tillsammans. På resan börjar de upptäcka att de inte kände varandra lika bra som de trodde och deras vänskap sätts på prov. En berättelse om vänskap, konst och identitet.
– Jag ville göra denna serie för att visa att man aldrig bara är bilden man porträtterar på sociala medier. Vi är så mycket mer och vi har många fler lager. Det kan vara lätt att glömma bort ibland, säger Amanda.
.
Amanda hade länge velat göra en produktion om komplexiteten vi människor har och alla lager vi bär med oss. Hon kom i kontakt med Pitetjejen Alexandra Anderssons texter och de passade hennes visioner perfekt.
– Texterna var nyanserade. De var starka och smarta, men kunde också vara sårbara. Man fick läsa om alla nyanser av att vara människa, vilket var vågat.
.
Det resulterade i en dokumentärserie om vännerna Alexandra Andersson och vän Sara Lailasdotter.
– Jag tyckte deras relation var väldigt spännande. De lärde känna varandra på instagram och håller kontakten via videomeddelanden, berättar Amandra.
De tre tjejerna for till Indien i ungefär tre veckor och spelade in dokumentären som Amanda både regisserade, filmade och klippte.
.
Dokumentärserien är egentligen riktad till en yngre publik, ungefär gymnasieålder, men samtidigt passar den alla då det rent generellt handlar om livet och dess upp och nergångar.
– Både Alexandra och Sara har varit jättemodiga och öppnat upp sig för mig. Båda två sina egna berättelser där en lever med en ätstörning och den andra med sorgen av att ha blivit lämnad av sina föräldrar.
.
På fredag får besökarna se dokumentärens alla fem delar, och även delta i en diskussion med både filmskaparen Amanda och huvudrollsinnehavaren Alexandra.
– Jag hoppas vi fyller lokalen, avslutar Amanda.