Under den andra och avslutande rättegångsdagen fick hovrätten sig till livs ännu en ny omständighet, som inte presenterats i tingsrätten. Ivar Alanders mor hade kallats som vittne av försvaret och redogjorde kort för vad hon visste om sonens sinnestillstånd i anslutning till händelsen.
Eftersom hon bor på annan ort, hade hon inte träffat honom samma dag det hände, men helgen innan var han på besök och ska då plötsligt ha sagt att han mådde dåligt och hade övervägt att ta sitt liv.
När hon bad honom berätta och förklara svarade han dock undflyende och avvärjande, ville uppenbart inte prata mer. Mamman sa i vart fall att hon känt till att han i perioder mått väldigt dåligt men att han aldrig tidigare ens antytt att han inte skulle vilja fortsätta leva.
Vittnesmålet har en viss betydelse för målet, i och med att Alander uppgett att det var orsak till att vapnet över huvud taget kom fram, att han pressad och ångestfylld tänkt ta sitt eget liv men misslyckats och att han sedan i ren desperation sköt mot Robert Sjömark för att få honom att ge sig iväg.
Men det här var ingenting som imponerade på åklagarsidan. Kammaråklagare Klara Dahlström menade tvärtom att det handlade om rena efterhandskonstruktioner, att dådet var mycket väl planerat och förberett och att Alander hade alla möjligheter att agera annorlunda om det skulle varit så att han inte haft för avsikt att döda. Hans likgiltiga och rationella agerande efter skottet visar också att allt var planerat, menade Dahlström och fick medhåll av målsägandebiträdet Elvira Hemphälä som radade upp argument efter argument för den tesen. Hon menade att det enda han ville var att komma över pengar och få fortsätta spela på nätet, vilket han också gjorde hela natten efter dödsskottet.
Försvaret å sin sida, menade att de två frågor hovrätten hade att ta ställning till var uppsåt och straffvärde.
Advokat Carl-Oskar Morgården pekade på att det även då det gäller uppsåt finns ett krav på bevisning utom rimligt tvivel och att åklagaren inte lyckats bevisa detta. Tvärtom radade han upp omständigheter som pekade i rakt motsatt riktning och menade att varken avsikts- eller likgiltighetsuppsåt fanns. Alander ska dömas för grov misshandel och grovt vållande till annans död, inte mord, och under alla omständigheter måste påföljden mildras, menade han.
Efter överläggning meddelade hovrätten att dom kommer den 10 augusti och att Alander ska stanna i häkte.