Bakgrunden till ärendet är att 19 augusti 2011 kontaktade en bybo länsstyrelsen, sedan han upptäckt att en annan fastighetsägare i byn fyllt ut stranden och byggt en strandskoning vid vattnet.
Länsstyrelsen besökte platsen och fann att mannen bedrivit vattenverksamhet utan att ha anmält det eller sökt tillstånd för de åtgärder som gick ut på att laga till en strandskoning som höll på att rasa.
Överklagade beslutet
Den 4 april beslutade länsstyrelsen att förelägga personen, en företagare i området, att återställa området och det skulle ske före 1 oktober 2012. Åtgärderna handlade om att avlägsna stenblock i strandskoningen, anpassa en slänt, och erosionsskydda släntfoten med natursten. Länsstyrelsen krävde också att den skulle underrättas om återställningsarbetet minst sju dagar innan det påbörjades.
Så blev det dock inte eftersom företagaren valde att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen i Umeå som nu avslagit överklagandet. Den instämmer i länsstyrelsens bedömning att mannen bedrivit vattenverksamhet utan tillstånd.
”Strandbygget är att betrakta som urrivning och uppförande av anläggning i vattenområde och är långt mer omfattande än sedvanligt underhåll”, skriver domstolen, som också pekar på att vattenverksamheten inneburit negativa konsekvenser för såväl djur- som växtliv.