Orange Is The New Black
Betyg: PPPP
Handling: Piper Chapman (Schilling) lever ett vanligt liv tillsammans med sin pojkvän Larry (Biggs) när hon helt plötsligt blir gripen för att ha langat knarkpengar, tio år tidigare, tillsammans med sin dåvarande flickvän, Alex (Preporn). Hon döms till femton månaders fängelse och vi får följa hennes vistelse där bland ett stort gäng unika, kvinnliga fångar.
Trots att Orange Is The New Black är en ganska svart komedi-serie så kan jag inte låta bli att tycka att den hyllar kvinnor - och mänskligheten – på bästa sätt.
Vi träffar homosexuella, transexuella, stumma och galna kvinnor – många med törstiga hjärtan – och allt detta är mer eller mindre okej. Visst förekommer det bråk, hot och andra otrevligeter mest hela tiden men framför allt lyfter serien att fångarna är riktiga människor och inte bara galningar.
En annan bra sak med serien är skådespelarna. Det är inte okända skådespelare, men heller inte superkända. Jason Biggs överraskar i rollen som Pipers pojkvän – en seriös man som förkrossad över att hans flickvän sitter i fängelse men samtidigt drömmer och längtar tills att hon ska komma ut. Laura Preporn spelar knarklangaren Alex Vause och gör det hela med bravur. Kaxigt och farligt, fyllt med äventyrslust. Preporn och Taylor Schilling har en fantastisk kemi trots deras otroliga olikheter.
För att inte tala om Uzo Aduba som spelar Suzanne ”Crazy Eyes” Warren, klockrent och galet.
Det är helt klart en sevärd serie. Den har alla faktorer som krävs för att fylla en serie – den är rolig, sorglig, romantisk, spännande och lite tokig. Den är kanske inte en fullpottare men näst intill och den förskönar nog fängelseförhållandet mer eller mindre men samtidigt är det så trovärdigt det kan bli när det är en komedi-serie. Jag kan bara säga: Bra jobbat, Netflix.