Klockan 01.23 lokal tid lördagen den 26 april 1986 inträffade katastrofen när explosioner och bränder totalförstörde reaktor fyra i Tjernobyl i dagens Ukraina. Men efter 30 år har en del hänt vid katastrofplatsen.
Ställd framför valvets skinande yttre skal ter sig en människa försvinnande liten. 36 000 ton stål som på dubbla bågar når 108 meter över marken. I november ska den "Nya säkra isoleringen" förflyttas 300 meter längs en specialkonstruerad räls. Sedan återstår avslutande arbeten med att täta bygget som skall innesluta den fallfärdiga och läckande betongsarkofag som begraver den utbrända reaktor fyra.
– Vi kommer då att ha uppnått vårt säkerhetsmål: att helt ha stängt in den gamla sarkofagen, även om en ny katastrof skulle inträffa. För de kommande 100 åren har vi en anläggning som tillåter arbete med det gamla skyddet och reaktorn, säger Vince Novak, direktör för avdelningen för nukleär säkerhet hos den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).
Greenpeace har granskat situationen vid Tjernobyl och i en ny rapport har de flera frågetecken. I området runt kärnkraftverket finns fortfarande runt 800 gömmor med radioaktivt avfall och fler än 22 000 förbrukade bränslestavar från verket måste tas om hand och förberedas för slutförvaring.
En långsiktig plan för återbefolkning av området saknas och frågan om slutförvaring är fortfarande långt ifrån löst.
– Det finns en stor risk för att radioaktiva ämnen läcker ut i miljön, säger Tobias Münchmeyer, kärnkraftsexpert vid Greenpeace i Tyskland.
Fallfärdig sarkofag
Den gamla sarkofagen byggdes under kaotiska förhållanden efter reaktorolyckan i Tjernobyl 1986. Den gigantiska "isoleringen" är kronan på verket i EBRD:s plan för Tjernobyl. Det är en plan som innefattar hantering och förvar av uttjänt kärnbränsle, sanering av mark och vatten samt åtgärder som ska förhindra att sarkofagen kollapsar och orsakar ännu en katastrof.
– Nästa år går vi in i planens slutfas. Det är slutpunkten för vårt arbete, säger Vince Novak.
Det betyder inte att arbetet med Tjernobylkatastrofen är över, bara att ansvaret för det flyttas från EBRD till Ukraina. Den ukrainska regeringen beslutade 2010 om ett mål enligt vilket Tjernobyl ska vara en ren och säker plats år 2065.
– Den gamla sarkofagens beräknade livslängd löper ut i år. Man har förstärkt sarkofagen så att den ska vara säker till 2023, men när Ukraina tar över planen från EBRD återstår bara sex år. Om sarkofagen skulle kollapsa blir det väldigt svårt att ta hand om det radioaktiva materialet i reaktorn, säger Tobias Münchmeyer.
Härdsmältan ohanterlig
Ukrainska myndigheter öppnade den förbjudna zonen runt Tjernobyl för turister 2012. Byggarbetsplatsen vid reaktor fyra har gjorts säker för arbetare genom ett noggrant saneringsarbete.
– Men själva härdsmältan är fortfarande i ohanterligt skick, det är omöjligt att arbeta med den. En timme i reaktorhallen innebär en dödlig dos strålning, säger Janne Wallenius, professor i reaktorteknik vid KTH i Stockholm.
Under sarkofagens betong finns tonvis med smält urandioxid och en starkt radioaktiv slagg som blev resultatet av att den grafit som skulle skilja bränslestavarna i reaktor fyra från varandra fattade eld och brann intensivt under tio dygn.
Dödlig strålning
EBRD har ägnat flera år åt att ta fram en strategi för att hantera härdsmältan. Den kan sammanfattas så här: RÖR EJ.
– På flera platser är strålningen så hög att den är dödlig. En kostnadsanalys, såväl ekonomisk som mänsklig, har lett till slutsatsen att det bästa är att vänta flera årtionden så att strålningen sjunker och Ukraina hinner förbereda sig för att ta hand om det här mycket radioaktiva avfallet, säger Vince Novak.
I banken Credit Suisses sammanställning räknades Ukraina förra året som Europas fattigaste nation. I östra Ukraina pågår ett krig mellan landets armé och proryska rebeller, dessutom utspelades i dagarna en akut regeringskris eftersom landet inte kunnat uppfylla kraven för fortsatta nödlån från IMF.
– Uppgiften att hantera Tjernobyl är så stor att inte många länder skulle kunna klara av det själva. Vi uppmanar G7 att fortsätta sitt arbete i solidaritet med Ukraina. Landet kan inte lämnas ensamt med de här problemen, säger Tobias Münchmeyer. (TT)