Chopins toner strömmar ur högtalarna. Mona Holmberg gör entré och läser ett par rader ur sin dagbok.
– 2017. Augusti. Promenerar, har ont. Vet inte varför.
I föreställningen "Triss i damer" berättar Mona Holmberg, Karin Lagerlöf och Berit Ölund om skeenden som påverkat deras liv. Monas ord i början av föreställningen beskriver tiden innan stroken hon drabbades av i fjol. En upplevelse hon kom att teckna ner tack vare en julklapp från sin son.
– Jag fick en bok där man ska teckna ner sitt liv på olika vis. Då blev skrivandet en sorts terapi.
Karin Lagerlöf gör entré på scen, lutar sig mot skjutdörren in till salongen och läser strofer ur en av sina dikter.
– Nu leker livet och jag tafatt. Jag gläds och lever varje sekund som livet orkar.
För tio år sedan drabbades hon av cancer och känner igen sig i Monas behov av skrivandet som terapi. Den tredje damen i sammanhanget kommer in på scen till tonerna av Edith Piaffs Je ne regrette rien:
– Jag älskar att dansa. Jag har alltid dansat, man kan väl säga att livet varit en dans på både rosor och törnen.
Hon har en vit boa på sig och framför raderna passionerat, Berit Ölund från Piteå.
– Jag har skrivit hela mitt liv. 1987 gick jag en kurs i skrivande och det var där jag träffade Mona och Karin.
Kursen heter Skapande svenska och ges än i dag på Luleå tekniska universitet. Det var där deras gemensamma skrivarliv tog fart, och i augusti kom det att ta ny form.
– Jag fick höra talas om de här väninnorna som skrivit ner sina liv och jag ville så gärna göra något mer av det materialet, berättar Eva-Britt Tjärnqvist som under hösten skrivit manus och regisserat föreställningen.
Premiären sker i Monas vardagsrum i morgon fredag. 12 inbjudna gäster kommer få den unika upplevelsen. Nästa gång de spelar är på den Litterära salongen i Piteå i mitten av januari.
Att ta steget från texten till scenen har varit stort för de tre purfärska skådisarna.
– Jag har som sagt alltid skrivit, men aldrig att jag tänkt jag skulle bli skådespelare, skrattar Berit Ölund.
De fyra har träffats fyra gånger i höst och tränat. När vi besöker dem vibrerar premiärnervererna i rummet.
– De här kvinnorna visar att det aldrig är för sent att göra nya saker i livet. Alla har en berättelse att berätta och finns det något finare än att ge den vidare till andra? Vilken julklapp, summerar Eva-Britt Tjärnqvist det hela.