När Tore Öberg i Tällberg skulle fylla på bränsle i röjsågen noterade han först att bensindunken som han lämnat i skogen för att tanka inte stod vid samma tall som han lämnat den.
– Jag såg att pappersetiketten som går runt dunken var bortriven och låg på marken. Och så låg dunken vält en bit bort från tallen, säger Tore Öberg.
Vid närmare inspektion stod det klart att det inte skulle bli någon påfyllning av röjsågen i skogen utan det var bara att åka hem igen. Dunken var tom på bensin.
– Då jag plockade upp den såg jag att det hål i den. Det var flera bitmärken på ena sidan, men även i botten av bensindunken. Då förstod jag ju att det måste varit nallebjörnen som varit framme och tagit några tuggor. Man tycker att den kanske borde gett upp efter första tuggan för bensin är ju inte gott. Men han kanske blev förbannad, säger Öberg.
Tore Öberg har nyligen fyllt 70 år och har jobbat och jagat i skogen under hela sitt liv. Några björnkontakter har det blivit genom åren. Bland annat fick en av hans vita älghundar en smäll över skallen av en björnram för cirka tio år sedan. Hunden klarade sig dock bättre än bensindunken med bara ett litet jack i pannan och fick återhämta sig med ett stort tuggben.
Har du varit med om nånting liknande förut?
– Nej dunkarna har fått vara i fred för björnar. Så törstiga brukar de inte vara, då ska det nog vara kris. Jag har då aldrig hört talas om att något liknande, säger Öberg.