I femton år har stora hjordar med kvigor betat på Fredrik Grahn och Leena Lönnholms ägor efter Granträskmarkvägen utanför Svensbyn.
Aldrig tidigare har lugnet så snabbt förbytts i skräck som under måndagen.
- Djuren blev som galna. De bröt sig igenom ett nästan två meter högt renstängsel och flydde ut åt olika håll, berättar Leena Lönnholm.
Ny rymning
En stor apparat drogs igång och under måndagskvällen kunde flertalet rymlingar fångas in och återbördas till de inhägnade betesmarkerna. Men lugnet varade inte i många timmar.
- I går inträffade exakt samma sak. Jag har aldrig sett kvigorna så uppskrämda, säger Fredrik Grahn.
Ett femtiotal kvigor bröt sig ut och skingrades över betydligt större arealer än dagen innan.
- Det kommer att bli otroligt svårt att få tillbaka dem allihop, konstaterar Leena Lönnholm.
Sent i går eftermiddag var fortfarande ett 40-tal djur spridda milsvitt vind för våg. Rapporter om dess existens kom från både Blåsmark och Lillpite.
Förvildade
Djuren svälter knappast ihjäl under sin lösdrift. De är inte heller farliga för omgivningen, såvida de inte blir trängda.
Däremot kan de utgöra trafikfaror.
- De blir också snabbt förvildade och med tiden allt svårare att fånga in, säger Fredrik Grahn.
Risken är stor att en del kvigor kommer att bli nödslaktade ute i det fria.
Lantbrukarparet från Svensbyn är helt övertygade om att det är björn som skrämt kvigorna.
- Allt oljud i övrigt från traktorer, flyg, smällare, sirener bekommer dem inte. Men vi har noterat ett avtryck i närheten som kan vara björnspår, även om det verkade lite torrt.
- Men för att få hjälp av länsstyrelsen med skyddsjakt krävs konkreta bevis, typ rivna djur eller färsk björnspillning. Inget av det kan vi redovisa för stunden, säger Fredrik Grahn.
- Det här kommer verkligen olägligt i tiden. Vi har just nu fullt upp med att bärga höskörden och har inget utrymme för att jaga efter kvigor ute i det fria.