I vanlig ordning kittlade upplägget en stor publik.
Biprodukter
I matsalen hade gröten strykande åtgång och bland stånden såldes det godispolkagrisar, handmålade tavlor, armband, fårullsfodrade vantar och lussebullar med hög intensitet.
En som alltid varit där var givetvis på plats även denna gång.
– Dom säger att jag är en inventarie, sade 90-årige Ingemar Petzäll, som som vanligt sålde biprodukter från Bord nr 1.
– Jo, jag är den enda kvarvarande som varit med ända från starten för drygt 30 år sedan, förklarade den honungsjagande biodlaren från Bergsviken.
Flest hästkrafter
Han driver fortfarande sju samhällen med 25 000 till 50 000 bin per koloni beroende på årstid. Kul är det. Kreativt och utvecklande.
– Totalt sväljer marknaden 40 utställare inomhus under tak. Fler ryms inte. Och vi försöker alltid att få en lika bred som bra produktspridning, förklarade Birgitta Öhman, från Svensby SK.
Förutom 40 inne parkerade även fem utställare utomhus.
Däribland duon med mest hästkrafter i bagaget, mor och dotter Sabine och Sara Eriksson från stuteriet Solo i Bodsjön, som gick runt med varsin ”shettis” (shetlandsponny) i ledband till glädje för många små marknadsbesökare.
Nya lockbeten
En ur den kategofin var Lovisa Berggren, 2,5 år.
– Roligt, sammanfattade hon upplevelsen uppe på Solo Unika Primulas ryggtavla, lätt rutinerat eftersom hon suttit på hästrygg förr.
På söndagen iscensattes marknadsdag två i natursköna Fagervik med nya lockbeten av allt vad man rimligen kan begära att finna på en traditionell svensk julmarknad.