Josefin Lundberg öppnar upp dörren till den nya gårdsbutiken som blev klar i somras tack vare hennes pappas snickarkunnighet.
Steg för steg har deltidssysslan som fåruppfödare kommit att bli en heltidssyssla.
Föräldrahemmet var en mjölkgård från början och där ateljén är nu fanns kalvar när Josefin var barn. Numera ryms här mjuka grålockiga fårskinn, garner, mössor, ja lite av varje sprunget från får.
Det var mamma Britta Lysholm som började med får av rasen Gotlandsfår. Ett ”pälsfår” som lämpar sig just för mjuka skinn. Pälsen är glansig och silkig vilket gör den efterfrågad.
Helhjärtad satsning
När Josefin med man bestämde sig att flytta hem efter att ha utbildat sig som agronom jobbade hon parallellt på Hushållningssällskapet, men med tiden blev det för tungt.
Hon bestämde sig för att satsa helhjärtat på gården och utökade med fler får och nytt fårhus. Mamma Britta som också bor på gården men i eget hus, hjälper till.
– Hon tar bland annat fåren på morgonen när jag skjutsar barnen till skolan, säger Josefin som är tacksam över sin mammas engagemang.
Mannen har fortfarande ett ”riktigt jobb” med lön, annars vore det svårt att få det att gå ihop ekonomiskt.
– Nu kan jag dela min tid som jag vill, mellan får och barn och visst är det mycket jobb men det är stor variation i arbetsuppgifterna och jag stortrivs.
I och med den relativt nya ateljén har den kreativa sidan hos hela familjen fått blomma ut. Under lugna perioder av fåruppfödningen, som den här tiden på året, kan det hinnas med lite skapande.
Garn från egna fåren
Mamma Brittas växtfärgade garner ligger på ett bord, något hon ska experimentera med. Här stickas mössor och vantar av garn från de egna fåren, symaskiner och spinnrock av moderna modeller gör att de kan tillverka kuddar, mössor, sjalar och annat som kan säljas i butiken och på marknader.
– Skinnen skickar vi ju bort på beredning, de vi fick tillbaka strax före jul gick åt direkt. Det är också stor efterfrågan på kuddar.
I ett hörn av ateljén finns även en pysselhörna för barnen. Den minsta Fanny är bara två år och ställer mest till oreda än så länge, men de andra två barnen tycker om att sitta och pyssla med sitt när mamma och mormor jobbar.
Tar tillvara allt
De försöker ta tillvara på allt som kommer från fåren. Köttet säljs både till slakteriet och privat. Skinn som inte är riktigt exemplariska att till plädar vidareförädlas till andra varor som exempelvis halsdukar.
Om det är en lugn tid nu vad gäller fårskötseln så blir det full rusch kring påsk när tackorna ska lamma.
– Tio tackor kan lamma på en samma dag och jag vill vara där hela tiden. Min man brukar få ta ledigt denna stressiga vecka och mamma hjälper förståss också till.
Sommarbete och slakt
Perioden är full med arbete och det lättar inte förrän fåren kommer ut på sommarbete.
Nästa arbetstopp kommer på hösten under slakten, får ska klippas och det är ett digert arbete. Slaktar gör man fyra till fem gånger per år och tre omgångar skinn bereds per år.
Varje lamm granskas också noga för att utröna kvaliteten på ullen och då ingår att titta på färgen och titta på lockar och glans.
– De finaste försöker vi avla på, berättar Josefin.
I framtiden hoppas hon på att kunna samarbeta med fler lokala hantverkare för att få lite variation i butiken.
– Jag hoppas också kunna ha olika kurser här, jag har haft en i skinnsömnad i höstas via Hushållningssällskapet. Tanken är att även ordna kurser och lära ut hur man spinner.