När PT besöker "Bloj-Tage" Öhman i Svensbyn påpekar han att det var tur att vi gör ett reportage i år, "för nästa år är jag nog död".
Han lockar till skratt direkt och ser sin aktningsvärda ålder till trots, oförskämt pigg ut. Jakten har alltid varit och är fortfarande "Bloj-Tages" stora passion i livet och humorn går som en röd tråd genom hela mötet. Hans kvicka och medryckande berättarglädje får tiden att rusa iväg.
- Jag ska vara med i år också men jag ska sitta på stubben. Det blir nog sista året fastslår han, innan vi får ta del av mer eller mindre dråpliga jaktepisoder som förgyllt hans liv.
Tidigt intresse
Tage Öhmans jaktintresse väcktes tidigt, redan i yngre tonåren jagades ekorre och fågel. Han hävdar att jakten aldrig varit lönsam, förutom när han och kompisen sköt ekorrar en vinter i slutet på 30-talet.
- Vi for upp till Tjälakojan i Granträskmark. Kompisen hade en lapphund som var mycket duktig på ekorre. Den söndagen sköt vi 21 ekorrar och dagspriset var tre eller tre och femtio per skinn, så det blev en rejäl slant för oss.
Lönen för en arbetare var på den tiden åtta till tio kronor per dag.
Sin första älg fällde han som 27-åring när han, trots att han fortfarande ansågs vara en pojkspoling, fick delta i Svensbyns jaktlag.
Senast ifjol förpassade Tage en älg till de sälla jaktmarkerna. Sammanlagda antalet skjutna älgar har han för länge tappat räkningen på, men tippar att det rör sig om cirka 60 djur.
- Men det är inte antalet som är det intressanta. Det är gemenskapen som är det bästa med jakten.
Svensbyns jaktmarker sträcker sig över enorma 14 300 hektar. Som den yngling han var, rask och vältränad, fick "Bloj-Tage" ofta ta pass lite längre bort. Men det avskräckte inte, tvärtom.
- Ett av de första åren jag fick jaga med det stora laget sköt jag tre av sex tilldelade älgar. Då började jag bli kung, säger han och ler spjuveraktigt.
Oförglömlig jakt
En av Tage Öhmans pikanta jakthistorier utspelade sig efter Kalamarksvägen. Han hade med sig den unge grabben Anders Holmberg som ville se hur jakt går till. Och han fick uppleva något som han förmodligen aldrig glömmer.
- Pojken och jag väntade där på passet när han plötsligt sa "det lät nånting". Han hann inte mer än säga det så brakade en stor-oxe upp på vägen, på väg mot Roknäslinjen. Jag siktade och sköt direkt.
Tage såg att det blivit någon slags träff, men älgen fortsatte in på Roknäs jaktmarker som om inget hänt. Kvar på vägen låg en stor "vante" i form av älgens hakskägg! Men det var något som inte riktigt stämde. I stridens hetta hade Tage inte tänkt på att han haft både älgen och sin vita Volkswagen-bubbla i siktet när han sköt.
- Det kan väl för fanken inte ha tagit i bilen, sa jag till pojken. Jag såg inga lackskador, men pojken tittade lite längre ner och sa "ett däck är bortskjutet".
Det var här någonstans smeknamnet "Bloj-Tage" (Bly-Tage) kom till.
- Jag är lite het på att skjuta och har inte varit rädd om skotten, skrattar jaktlegendaren från Svensbyn.