Allergi som ett immunsystemets fobi. SÄ förklarar Agnes Wold, professor vid Göteborgs universitet, vad som fÄr allergikers immunsystem att reagera pÄ fullkomligt normala saker som björk, mjölk eller katter.
âImmunsystemet tror att det Ă€r nĂ„got farligt fast det inte Ă€r det, sĂ€ger hon.
Wold som Ă€r professor i immunologi och bakteriologi besökte Sunderby sjukhus i mĂ„ndags som en del av en inspirationförelĂ€sning inför projektet Födelsekohort Norr (se artikel nedan). Hon har under ett flertal Ă„r tittat pĂ„ vad som gör oss allergiska. Allergi Ă€r en ny sjukdom, första diagnosen av hösnuva, eller âsommarkatarrâ som den dĂ„ kallades, stĂ€lldes 1819 i England.
Minskad risk
Kopplingen mellan hygien och allergi har lÀnge varit kÀnd. Med hygien menas inte hur mycket eller lite man stÀdar i ett hem utan vilka bakterier som man utsÀtts för. Redan 1926 gjordes en mÀtning i Schweiz dÀr det framkom att av stadsbefolkningen var 1,2 procent drabbad av hösnuva medan pÄ landsbygden var den siffran 0,24 procent. Runt Är 2000 gjordes en liknande undersökning som visade att barn som vÀxer upp pÄ landsbygden, pÄ gÄrdar som har jordbruk, har exempelvis elva gÄnger mindre risk att drabbas av astma Àn vad barn som visserligen ocksÄ Àr uppvuxna pÄ landet men i hem utan djur har.
âEn uppvĂ€xt med djur skyddar mycket mot allergiutveckling, sĂ€ger Agnes Wold.
Bakteriefloran
En annan faktor som Àr av intresse nÀr man studerar miljöfaktorer som pÄverkar allergi Àr bakteriefloran i tarm och mun. PÄ 70- och 80-talen hade barn som föddes i Sverige fÄtt E-colibakterien i tarmfloran inom en veckas levnadstid. I dag kan det dröja upp till en mÄnad innan barn fÄtt E-colibakterien.
Förklaringen Àr, enligt Wold, renare förlossningssalar, att vi stannar kortare tid pÄ BB, har mindre familjer och fÀrre har husdjur.
âFör att immunförvaret ska fĂ„ stimulans krĂ€vs nya bakterier. Vi byter ocksĂ„ vĂ„ra stammar lĂ„ngsamt. Att ha mĂ„nga olika bakterier i tarmfloran vid en veckas Ă„lder minskar risken för allergiutveckling.
Den bakterieflora förÀldrarna har i munnen kan ocksÄ skydda barnen frÄn allergi. NÀr forskare tittade pÄ hur förÀldrar rengör en napp som fallit pÄ golvet innan de stoppar tillbaka den i munnen pÄ barnet fann man en stor skillnad. Vissa förÀldrar sköljde av den, andra kokade nappen och vissa stoppade den i sin egen mun och sög bort den smuts som hade kommit pÄ nappen.
âOm förĂ€ldrarna suger av nappen fĂ„r barnet Ă„tta gĂ„ngen mindre risk att vara astmatiker vid 18 Ă„rs Ă„lder, sĂ€ger Agnes Wold.
Risken att drabbas av eksem var tre gÄnger lÀgre.