Arbete vinstlott för funktionshindrade

Arbetsgivare, politiker och myndigheter kan med gemensamma krafter göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden.- De funktionsnedsatta har en enorm potential, säger Ylva Arnhof på Statens folkhälsoinstitut.

Några av talarna på konferensen om arbetets betydelse för hälsan hos personer med funktionsnedsättningar var Kurt Hofgren, Handikappförbundens samarbetsorganisation i Norrbotten, Ylva Arnhof, Statens folkhälsoinstitut, Agneta Granström, landstingsråd och ordförande i Norrbottens folkhälsopolitiska råd, Eva Johansson, Nutek, Elisabeth Svantesson (M), ledamot av riksdagens arbetsmarknadsutskott, och Henry Magnusson, regionchef för Samhall.

Några av talarna på konferensen om arbetets betydelse för hälsan hos personer med funktionsnedsättningar var Kurt Hofgren, Handikappförbundens samarbetsorganisation i Norrbotten, Ylva Arnhof, Statens folkhälsoinstitut, Agneta Granström, landstingsråd och ordförande i Norrbottens folkhälsopolitiska råd, Eva Johansson, Nutek, Elisabeth Svantesson (M), ledamot av riksdagens arbetsmarknadsutskott, och Henry Magnusson, regionchef för Samhall.

Foto: Richard Granberg

SUNDERBYN2009-03-11 06:00
Omkring 170 personer i beslutsfattande ställning i kommuner, landsting, statliga myndigheter och förvaltningar, fackföreningar, näringsliv, handikapprörelsen och bildningsförbunden deltog i går i en konferens på Sunderby folkhögskola med temat "Får alla vara med". Konferensen tog upp arbetets betydelse för alla, oavsett funktionsförmåga, och vad ett jobb betyder för folkhälsan.
Folkhälsorapport
Bland de inbjudna talarna fanns Ylva Arnhof, projektledare på Statens folkhälsoinstitut, som presenterade sin rapport "Onödig ohälsa", om hälsoläget för personer för funktionsnedsättning.
Hon konstaterade att mer än en miljon människor i åldrarna 16-64 år har en funktionsnedsättning, men att funktionsnedsättning är inte är detsamma som dålig hälsa.
- Det är bara förutfattade meningar. Folk med funktionsnedsättningar kan göra lika bra jobb som vi andra, säger Ylva Arnhof.
Goda exempel
En stor del av den ohälsa som finns hos funktionsnedsatta beror på kort utbildning, brist på yrkesarbete, dålig ekonomi, övervikt, ångest, stress eller diskriminering.
Eftersom en av de största skiljelinjerna mellan hälsa och ohälsa går mellan att ha ett arbete eller att stå utanför arbetsmarknaden kan folkhälsan förbättras avsevärt om arbetsmarknaden öppnas för personer med funktionsnedsättningar.
Ett antal goda exempel lyftes fram på konferensen. Bland annat Max, som anlitar personal från Samhall, och entrévärdsverksamheten på Sunderby sjukhus, där funktionsnedsatta personer följer och hjälper patienter mellan avdelningarna och taxibilarna.
Betydelsefullt jobb
Några av de personer som fått jobb via dessa verksamheter berättade om hur mycket arbetet betytt för deras självkänsla. Deras berättelser gjorde stort intryck på konferensdeltagarna, bland annat på riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (M), tillika ledamot av arbetsmarknadsutskottet.
- Det här ger hopp. För arbetsgivarna handlar det om att se möjligheter, och se människors kompetens. De kanske behöver ett visst hjälpmedel för att klara sitt arbete, men sedan sköter de jobbet lysande. Och när arbetsgivarna har gjort det en gång är det mycket lättare att göra det fler gånger, säger Elisabeth Svantesson.
- Den absolut största utmaningen är att få arbetsgivarna att hitta till de här attityderna. Och för oss politiker är den största utmaningen att bryta ner de strukturella hinder som finns.
Nöjd med resultatet
Gårdagens konferens arrangerades av Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten, Handikapprörelsen i Norrbotten, Statens folkhälsoinstitut och Sunderby folkhögskola.
Agneta Granström, landstingsråd och ordförande i Norrbottens folkhälsopolitiska råd, var mer än nöjd med utfallet av konferensen.
- Jag är glad att den här konferensen samlat så många beslutsfattare, för det är ju dem som vi ska påverka.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om