Myndigheterna såg kåtan som ett nutida uppfört svartbygge. Ägaren och flera andra hävdar att det stått liknande strukturer där sedan 1800-talet – långt innan platsen blev reservat – och att dessa bara renoverats.
Amnesty vill att en oberoende utredning ska klargöra om de inblandade myndigheterna tagit hänsyn till urfolksrätten när de hanterat ärendet.
– Det vi i Amnesty vill ha utrett är om man har gjort de övervägandena. Har man tittat på den här frågan ur ett urfolksperspektiv, med hänsyn till samernas historiska rätt till marken, eller har man bara rent krasst bedömt att det här ser vi som ett nybygge och därför ska byggnationen förstöras, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty.
Hon betonar att Amnesty inte gått in i juridiska detaljer i ärendet, utan ser händelsen i ett större perspektiv och utredningen som ett steg på vägen mot en sanningskommission om den historiska relationen mellan staten och samerna och övergrepp som begåtts, bland annat i relation till samiska marker och samisk kultur.
– Det här är en viktig händelse, men vi menar att den måste ses som en del av ett mycket större historiskt strukturellt mönster. Vi vill att just den här händelsen utreds men det är också viktigt med en större genomlysning i form av en sanningskommission. (TT)