2014 ansökte 39-åringen om uppehållstillstånd i Sverige. I juni 2016 avslogs hans ansökan av Migrationsverket och i december fick han en tidsfrist på fyra veckor att lämna landet.
I februari 2017 lämnades ärendet över till polisen och mannen blev efterlyst den 27 samma månad. Men mannen befann sig inte på den adress han var skriven på och kunde inte omhändertas.
Statsminister Stefan Löfven säger att detta gör honom frustrerad och att ett nej till en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om asyl måste följas av att personen lämnar landet.
– Vi måste förbättra möjligheterna att verkställa, säger Löfven och tillägger att det också är viktigt för tilltron till systemet.
Pär Löwenberg, gruppchef vid nationella gränspolissektionen, säger till TT att omkring 12 000 personer är efterlysta på samma sätt i Sverige i dag, och polisen har svårt att hitta många av dem. Det kan vara personer som saknar pass eller uppehållstillstånd, men också personer som utgör säkerhetshot.
– Vi tittar på vad det finns för adressuppgifter. Det här är många gånger en person som inte inställt sig efter kallelse från Migrationsverket. Men för oss finns det inte så mycket att gå på, säger Löwenberg.
Den misstänkte 39-åringen var en av 3 000 personer som avvikit i Stockholmsområdet. I Stockholm är svårigheten också att anläggningsboenden är mer ovanliga. Personer bosätter sig på egen hand.
– Man kan ha boxadresser i en stor utsträckning, och det gör att det är mer eller mindre ovanligt att man kontrollerar adressen, säger Pär Löwenberg, som gärna skulle se att adresser kontrolleras under tiden någon vistas i Sverige.
Den terrormisstänkte hade ingen ”flaggning” från vare sig Migrationsverket eller Säkerhetspolisen. Gränspolisen kategoriserar utvisningsbeslut efter hur svåra de är att genomföra, och enligt Löwenberg är det ovanligt att någon ”flaggas”.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) säger att det är för tidigt att säga om det har begåtts några fel eller inte, det får utredningen visa. Han vill gärna framhäva att regeringen vidtagit åtgärder för att öka återvändandet.
På frågan om hur då retoriken om att åtgärder gjorts går ihop med praktiken, framhåller inrikesministern att förändringar har gjorts, görs samt att mer åtgärder kommer.
– Därför ökar både det frivilliga återvändandet och det tvångsvisa. Varför Migrationsverket och polisen har gjort de bedömningar de gjorde i det här fallet vet jag inte, säger Anders Ygeman.
SD-ledaren Jimmie Åkesson vill utkräva politiskt ansvar, säger han i SVT Agenda.
– Om det är så att uppgifterna som vi har fått kring den här personen stämmer, då måste vi utkräva ansvar från framför allt regeringen.
Åkesson kräver också att fler personer med utvisningsbeslut tas i förvar tills utvisningen kan verkställas.
Migrationsverket har enligt statistik från förra året 357 förvarsplatser på fem orter i Sverige. Där frihetsberövas personer i väntan på avvisning eller utvisning. Det sker oftast i samband med utresan, enligt Pär Löwenberg på gränspolisen.
– Vi vill säkra personen. Det är inte kopplat till någon kriminalitet utan det är personer som håller sig undan. (TT)