Höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö innebär mycket höga kostnader men alldeles för små samhällsnyttor. Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare där istället alternativa infrastrukturprojekt med större värden i hela Sverige föreslås.
– Spår och tåg är bra men inte alla typer eller till vilket pris som helst. Vårt alternativ visar på möjligheten för Sverige att för ungefär samma kostnad få mer tåg för pengarna. Vårt alternativa paket har större potential att minska utsläppen, gynnar hela landet och är mer framtidsorienterat, skriver Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom vid Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.
Slutsatserna pekar bland annat på att passagerarunderlaget för banor av detta slag är otillräckligt i Sverige, att den befintliga kapacitetsutmaningen går att lösa bättre på annat sätt samt att klimatskulden från projektet riskerar att bli permanent.
– Höghastighetståg riskerar att endast bli högkostnadståg. Bygget av en ny långväga höghastighetsjärnväg medför enorma kostnader, både ekonomiskt och för miljön. Prislappen om 230 miljarder kronor täcker inte kostnaden för stationer och anslutande infrastruktur. Det vore ansvarslöst av regeringen och dess stödpartier att gå vidare med detta, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Stockholms Handelskammare anser att det finns andra projekt med större samhällsekonomisk nytta som har bättre spridning över hela landet och som dessutom bejakar den snabba teknikutvecklingen.
Konsultföretaget WSP har inventerat infrastrukturprojekt och Stockholms Handelskammare har därefter gjort ett urval av projekt som sammantaget kostar ungefär lika mycket som den planerade höghastighetsjärnvägen.
– Det är problematiskt att göra en dyr högriskinvestering i södra Sverige samtidigt som infrastrukturen är eftersatt i andra delar av landet. Vi menar att det är bättre att lösa kapacitetsproblemen, bygga tunnelbana från Malmö till Köpenhamn, satsa på trafiken mellan Göteborg och Oslo samt mellan Stockholm och Oslo, finansiera Norrbotniabanan, bygga färdigt ringleden runt huvudstaden med spår och mer därtill, säger Andreas Hatzigeorgiou.
I Stockholms Handelskammares förslag ryms även en satsning på laddinfrastruktur för elbilar i form av 150 000 laddstolpar som subventioneras till 50 procent.
– Det kan på allvar förändra förutsättningarna att välja en elbil och kan därför ge effekt på utsläppen relativt snabbt. För att minska utsläppen är det en mer effektiv lösning än att bygga höghastighetsjärnväg. Spåren genererar utsläpp under byggprocessen och blir i bästa fall klimatneutral framåt år 2070-2075, förutsatt att vi inte når målet om fossilfri fordonsflotta till 2030 och att flygen släpper ut lika mycket år 2060 som i dag. Blir väg- och flygtrafiken renare så tar det också längre tid för spåren att ”spara in” sina utsläpp, säger Andreas Hatzigeorgiou.