Spadar i stort test

Med rätt spade kan du spara både svett och tårar i trädgården. Det är också stora skillnader på hur mycket olika spadar tål innan de går sönder, visar Testfaktas test.

Med en kraftgivare under foten mäter labbet hur stor kraft som krävs för att trycka ner spadarna i jorden.

Med en kraftgivare under foten mäter labbet hur stor kraft som krävs för att trycka ner spadarna i jorden.

Foto: Anna Sigge

Stockholm2014-09-13 10:00

Videon är inte längre tillgänglig

För tomtägare och odlare betyder höst grävtider. Det är nu landen ska vändas, buskar flyttas och perenner planteras. Ett tufft jobb, både för den som gräver och för själva spaden.

Testfaktas test av åtta olika märken visar att det är stora skillnader på hur mycket olika spadar tål innan de går sönder. Med vissa spadar får man också lägga ner betydligt mer kraft för att få jobbet gjort än vad som krävs med andra, mer lättjobbade modeller.

– Vilka material det är i spaden och hur de olika delarna sitter ihop med varandra spelar stor roll. Är spaden inte komponerad på ett bra sätt kan krafterna motverka varandra och det blir tungt att arbeta med den, den känns bångstyrig, säger Bengt-Göran Pripp, provningstekniker på Svensk maskinprovning i Alnarp.

Tydliga skillnader

Skillnaderna blir tydliga när labbet jämför de olika spadarna. För att få ned Gardolspaden från Bauhaus i jorden krävs nära på dubbelt så mycket kraft som det gör med spaden från Fiskars. Även testvinnaren Bjärnum har ett lågt och bra grävmotstånd.

– Att vissa modeller är betydligt lättare att få ner än andra beror bland annat på bladets form, och även att vinkeln mellan blad och skaft är rätt avvägd, säger Bengt-Göran Pripp.

Laboratoriet testade också bändtåligheten – hur spadarna klarar belastningen om man försöker bända upp något ur jorden som sitter fast, som en sten eller rot.

– Här ser vi var spaden har sin svagaste punkt, var den går sönder först, säger Bengt- Göran Pripp

Bändtålighet

Sämst bändtålighet har spadarna Gardol från Bauhaus och Do it från ÖB. För att de ska gå sönder krävs inte mer än att en person på runt 60 kg häver sig på skaftet med sin kroppstyngd. Vid denna kraft vek sig bladet på Gardol, och på Do it- spaden gick skaftet helt av. Spaden från Bjärnum klarade mer än dubbelt så stor påfrestning.

– Är man lite större och starkare bryter man lätt av de sämre spadarna, säger Bengt-Göran Pripp.

Även bladets och eggens tålighet undersöktes. Här simulerar labbet att man stöter på berg eller sten när man kör ner bladet i marken. Fiskars spadblad böjdes ordentlig vid en kraft som motsvarar att en person på hundra kilo hoppar till på spaden för att försöka få ner den i jorden. Spadarna från Bjärnum, Gardena och Gardol klarade samma test med en mycket liten påverkan på bladet.

– När tillverkarna säger att bladen är tillverkade i härdat stål låter det bra, men det säger inte så mycket om hållbarheten. Bladet måste vara utformat på rätt sätt och vara tillräckligt tjockt också, säger Bengt-Göran Pripp.

Viktigt välja rätt

Eftersom människor är olika långa och har olika stora händer är det också viktigt att känna ordentligt på spadarna i butiken, så att spadmodellen du väljer passar just dig.

– Man ska kunna få ett bra grepp om både handtaget och skaftet, och det ska inte vara några skavande nitar eller skarvar i vägen där man ska ha händerna. En sådan detalj kan också vara väldigt irriterande.

Fakta om testet

Testfakta bad åtta olika spadtillverkare att välja ut en spade ur sitt sortiment som är bra både för att gräva och plantera med. De åtta spadarna testades sedan vid Svensk Maskinprovnings laboratorium i Alnarp.

Testet bestod av följande delar:

Praktisk användning

Laboratoriet bedömer hur spadarna känns att gräva med, avseende stabilitet, balans, greppytor, ergonomiska egenskaper med mera.

Bändtålighet

Spadarnas blad fixeras, och en maskin mäter hur stor kraft skaftet kan belastas med innan någon del av spaden ger vika.

Bladets tålighet/slag mot egg

Bladet fixeras och ett metallföremål i en pendel slår till eggen med en kraft som motsvarar att en person på 100 kilo hoppar på spadens kant för att trycka ner den i jorden.

Grävmotstånd

Genom att sätta en kraftmätare under foten på den som gräver, mäter labbet vilken kraft som krävs för att trycka ner spadarnas blad till ett visst djup. Testet genomförs i en pallkrage med siktad jord. Det upprepas flera gånger och ett medelvärde för varje spade räknas ut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om