Märtas mattor visas på Liljevalchs
Steven Spielberg äger en, biblioteket i Alexandria likaså. Ryktet om Märta Måås-Fjetterströms mattor har spritt sig över hela världen. Nu visas vävateljéns rika produktion i en stor utställning på Liljevalchs konsthall.
Jockum Nordström är en av de samtida konstnärer som har skapat mattor åt MMF.
Foto: MIKAEL ANDERSSON / SCANPIX
Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall i Stockholm, har varit angelägen om att utställningen "Märta flyger igen" ska sticka ut en smula.
- Vi kan ju inte bara göra en vanlig tråkig mattutställning. Vi måste göra något som också lockar en annan publik - och det gäller hela upplägget. Även om det här är en tillbakablickande utställning vill vi ha något som är i framkant också, säger han.
Samtidskonst
När textilpionjären Märta Måås Fjetterström och hennes 90-årsjubilerande ateljé presenteras är det alltså inte bara originalproduktionen från grundarens tid som visas i utställningen. Här finns också mattor ritade av samtida konstnärer som Karin Mamma Andersson, Ernst Billgren, Charlotte Gyllenhammar och Maria Miesenberger.
En av de nyaste mattorna är gjord efter förlaga av just Maria Miesenberger: en lite ojämn rundel med mönster hämtat från konstnärens egen näthinna. Det har tagit två väverskor ett halvår att fullborda mattan.
För Mårten Castenfors har det varit viktigt att låta de annars ganska anonyma väverskorna finnas med rent konkret på Liljevalchs. Utställningen kommer att ackompanjeras av vävstolens rytmiska dunkande, i ett av rummen sitter en väverska under hela utställningstiden och väver upp det vinnande bidraget i lågstadietävlingen "Min Märtamatta". Vinnaren i tävlingen, Zakaria Ali Liban, går i tredje klass i Husbygårdsskolan.
- Han har använt hela ytan så fint. Den heter "Solsystemet", men han har inte gjort hela planetbanor utan låtit dem fortsätta utanför bilden, vilket för tanken till att rymden är oändlig, säger Angelica Persson, vd för MMF AB.
Valde bort
Hon konstaterar att det har varit ett svårt arbete att välja ut vad som ska visas i "Märta flyger igen". Omkring 90 procent av produktionen på Märta Måås-Fjetterströms ateljé har hon tvingats välja bort, ändå återstår så många som 150 unika verk gjorda mellan 1919 och 2009.
Här finns tidiga verk från sekelskiftet som "Sven i Rosengård", en matta som Märta Måås-Fjetterström själv helst ville glömma. "Men o, måtte jag aldrig behöva återse dessa vildsinta, okultiverade alster, där jag första gången satte min textila signatur", skrev hon långt senare. Men också storsäljare som "Bruna heden" från 1931, som omtolkats av bland andra designgruppen Front, Mats Theselius och Jonas Bohlin.
Alla brev brändes
Märta Måås-Fjetterström kommer man inte särskilt nära i utställningen - men så var hon också omvittnat privat. Efter konstnärens död brände syskonen hennes efterlämnade brev och papper.
- Hon brukade säga: "Se på mattorna, de är jag". Det kan man ta fasta på, jag har inte försökt rota fram en massa detaljer om hennes privatliv för att servera omvärlden, säger Angelica Persson.
Så jobbar vi med nyheter