Rapporterna om problem inom den svenska skolan har avlöst varandra. Bristen på lärare har varit ett sådant. TT kan nu visa hur stor andel av landets lärare som är 55 år eller äldre, med andra ord på väg in i pension.
På grundskolenivå handlar det om en fjärdedel av l-andets lärare, 24 procent, på gymnasienivå en av tre, 33 procent.
– Lärarkrisen får ett ansikte genom de här siffrorna. Det är en oerhört allvarlig situation och en jätteutmaning för de politiska blocken, för de hukar inför lärarkrisen, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Specialkompetens
Allra värst är situationen när det handlar om speciallärare och specialpedagoger, de som är tänkta att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Där har i nuläget mer än hälften, 52 procent, passerat 55-årsstrecket.
– Det har larmats om bristen av stöd i skolan och skollagen säger att alla elever ska få hjälp men de speciallärarna finns inte i dag, säger Eva-Lis Sirén.
Situationen ser likadan ut vare sig det handlar om storstadsområden, i Göteborg gäller det 56 procent av speciallärarna, eller landsorten där platser som Kramfors sticker ut med 18 av 23 lärare, 78 procent.
Omöjlig ekvation
I Malmö, som brukar kallas som Sveriges yngsta stad, beräknas antalet förskolebarn öka med 46 procent under en tioårsperiod.
Anders Malmquist, grundskoledirektör, kallar det i kombination med lärarbristen en ekvation som inte går ihop.
– Vi står inför ett rekryteringsberg. Det är en gigantisk utmaning och situationen blir svårare för varje år som går. För att klara elevökningen med bibehållen lärartäthet måste vi rekrytera 1 400–1 500 lärare, säger han.
Regeringen och utbildningsminister Jan Björklund (FP) försöker samtidigt med olika åtgärder att locka fler till läraryrket. Under våren kom två förslag, dels fler platser på lärarutbildningarna, dels en premie på 50 000 kronor till de som väljer att läsa vidare till speciallärare/specialpedagog.
Flera skäl
Förra året minskade dock antalet utexaminerade i yrkesgruppen enligt statistik från Universitetskanslersämbetet.
Teresia Lonnakko, 35, från Umeå, har vidareutbildat sig till såväl speciallärare som specialpedagog och ser flera skäl till att andra tvekar till att hoppa på en vidareutbildning.
– För de personer jag har träffat har skolan inte gått med på någon form av kompensation utan man har gått utbildning på egen bekostnad. Det gör att det blir en ganska påfrestande situation och du måste vara extremt motiverad, säger hon.
– Men egentligen skulle alla lärare ha mer av specialpedagogik. Jag tror inte det finns någon klass i Sverige där det inte är någon elev alls utan behov av särskilt stöd. (TT)