Billigaste miljöbilen

Okej, det här är lite fusk. Dacia är egentligen en rumänsk Renault och Sandero är huvudsakligen byggd på grejer från Clio. I stället för att skrota pressverktyg och maskiner när det var dags för en helt ny årsmodell så skickade man alltihop österut. Där fanns lågavlönade bilarbetare som kunde snickra ihop en billig bruksvagn med hjälp av verktyg som redan var avskrivna. Tanken var sedan att sälja bilarna i länder där köparna inte anses vara allt för kräsna och krävande.
Ibland fungerar det här knepet bättre än väntat - se bara på tjeckiska Skoda. Och nu verkar samma sak ha hänt med rumänska Dacia. Köparna står i kö och den snabbast växande marknaden finns i dag i Tyskland. Till Sverige kommer Dacia Sandero med Brasilienmotorn som är anpassad för etanoldrift.
Fast när jag tankade E85 i provbilen blev det tvärstopp. Nästan.
Överraskande.
Provbilen kom nämligen ur en förserie som inte var E85-anpassad. Den gick knappt att starta med etanol i tanken och skuttade fram som en skadeskjuten kråka. Av detta lärde jag mig att inte laborera med sprit i bilar som inte är modifierade för alkohol i tanken.
Dacia Sandero är överraskande rymlig, överraskande tyst i landsvägsfart och känns överraskande välbyggd. Den är också överraskande snygg för att vara en lågprisbil. Och för den som slår till och köper innan miljöbilspremien blir indragen är den också överraskande prisvärd. En sprillans ny bil för 79 000 kronor!
Visst, det känns lite spartanskt. Vissa plastdetaljer har mer än lovligt dålig finish, motorn är trött och köregenskaperna sävliga - men kolla priset en gång till! Och vill du lyxa till det så finns det en hyggligt generös tillbehörslista.
Enda svagheten är att ordet antisladd inte finns med på den listan. Dacia Sandero är heller inte krocktestad av EuroNcap och storasyskonet Dacia Logan fick bara tre stjärnor.
Antiskrytbil
Jag har en grinig rygg som brukar göra sig påmind vid längre bilfärder i dåliga stolar, men jag har gjort etapper på 30-40 mil i den här kärran utan allt för stora känningar. Svensk motorvägsfart, 110 km/timme, är lagom men sedan börjar det bli surrigt.
Jag störs lite av att vindrutetorkarna sveper alldeles för liten del av vindrutan och att innerbackspegeln ständigt vibrerar och gör bakomvarande trafik suddig. Men det verkar snarare bero på att backspegelfästet är klent än på faktiska vibrationer i bilen.
Jag kommer på mig själv med att sitta och fundera över vem som sänder ut de klokaste signalerna till omgivningen. Är det jag i min miljöklassade lågprisbil eller han som brakar förbi mig i hög hastighet i en riktigt fet, tysk och bensinsörplande prestigevagn? Även om han har råd med halvmiljonbilen, soppan och eventuella fortkörningsböter undrar jag vem som egentligen har gjort det smartaste bilvalet. Han eller jag?
Klart det är jag! Dacia Sandero är antiskrytbilen som du absolut kan åka omkring och skryta med.

Billigaste miljöbilen

Egentligen skulle den här bilen aldrig ha kommit till Sverige. Dacia Sandero var enbart avsedd för de gamla öststaterna, Nordafrika och Brasilien. Men trycket från konsumenterna blev för högt - nu är Europas billigaste miljöbil på väg hit.