Ord och fraser som vi inte har använt tidigare kommer och går på sociala medier. Plötsligt använder var och varannan person uttryck som ”Hänger med denna” eller ”Njutet”.
Enligt Ingrid Olsson, språkvårdare på språkrådet, uppstår de ungefär på samma sätt som dialekter uppstod en gång i tiden. Folk som bodde inom ett område utvecklad liknande språkvarianter, som att i södra Sverige så skorrar man på r:en.
– Det är samma sorts utveckling, men nu händer det mellan folk som aldrig har träffats och det är skriftligt, säger Ingrid Olsson
Anna Antonsson, språkkonsult i svenska, säger att sociala medie-fraserna ibland kan vara försvenskade versioner från andra språk, till exempel engelska.
– Folk har förfasat sig över engelskan inflytande på svenskan under hela 1900-talet. Det är klart att det kanske går snabbare nu, men jag tycker att det finns en väldigt stor lekfullhet och en medvetenhet om vad vi gör med språket. Vi tar inte bara engelska uttryck rakt av utan att vi anpassar till svensk grammatik och svensk kontext, så det är kul att se, säger Anna Antonsson.
Ingrid Olsson säger att fraserna kan vara ett sätt att visa tillhörighet. Som att ordet snöflinga används nedlåtande i vissa kretsar mot personer som man menar är lättkränkta. De som använder begreppet känner och visar att de tillhör en viss grupp.
– I vissa gäng skriver man alltid hjärtan för att vara trevlig och andra tycker att det är töntigt. Jag kommer ihåg Lunarstorm där alla skulle skriva kjamiz med j och z, sen försvann det, säger Ingrid Olsson.
En del fraser används ironiskt i vissa sammanhang, men inte i andra. Anna Antonsson tar uttrycket ”den känslan” som exempel. Först såg hon den användas i situationer som när man spiller kaffe på tröjan när man ska på möte, men sedan började folk överanvända det för att uttrycka ironi.
– Det är det som är svårt om man inte är väldigt van vid sociala medier – att förstå ett uttryck som har spridit sig på kort tid, om det är ironiskt eller inte. Det kan vara både inkluderande och exkluderande, säger Anna Antonsson.
Hon säger att fraserna ofta är något som sträcker sig över generationerna.
– Jag tror att unga barn och ungdomar i viss mån har andra uttryck än äldre grupper. Men det är inte hugget i sten att det skiljer sig mellan åldergrupper och jag tror också att det har blivit mindre så. Förut, när slang inte förekom i skrift, tror jag att det var mer renodlat att unga pratade på ett visst sätt jämfört med vuxna, säger Anna Antonsson.
Det är nytt med talspråk så nära skriftspråk som det är på sociala medier. Därför finns det inget att jämföra med för att kunna sia om vilken effekt det har på det svenska språket som helhet, enligt Anna Antonsson.
– Det är kul och intressant. Jag vet att många tycker att vi som jobbar med språk ses som ohämmat intresserade och att det borde vara hårdare, men samtidigt ser jag att unga och andra på sociala medier vet så otroligt väl när det passar att använda slang och när det inte gör det, därför kan jag känna ohämmat intresserad inte vara orolig.
Antonsson säger att en viktig bieffekt är att fler blir väldigt bra på att skriva genrespecifikt. Hon tar sina egna barn som exempel som går i mellanstadiet och har stenkoll på när sociala medie-språk fungerar, men de skulle inte använda det i en skoluppgift till exempel.
– Människor får upp ögon för vad som passar när. Jag tycker att det finns en viktig diskussion kring det nu. (TT)