Med näsa för luktens signaler

En svensk och en amerikansk flagga vajar över gården vid Inre Bjursträskets strand. Tomten pryds av rosor, men doften uppskattas inte av luktforskaren Johan Lundström.- Jag associerar blomdoft med långa timmar i labbet, dataproblem, jobb och andra bekymmer, säger han.

För sex år sedan belönades Johan Lundström med Kungliga Vetenskapskademiens pris till yngre forskare inom psykologi.

För sex år sedan belönades Johan Lundström med Kungliga Vetenskapskademiens pris till yngre forskare inom psykologi.

Foto: Josefin Strang

SÖDRA BJURSTRÄSK2012-07-13 06:00

Varje sommar lämnar han luktlabbet i Philadelphia för att spendera en vecka i Bjursträsk.

- Det är underbart här. Mobiltäckningen är dålig och internet likaså, säger Johan Lundström som i kväll kör till Antnäs för att kunna delta i en viktig telefonkonferens.

I övrigt är veckan i Bjursträsk en välbehövlig paus från den information som strömmar in dygnet runt från hans forskningsgrupper runtom i världen.

Människan underskattas
Karriären började med schäfertiken Ella. Johan Lundström fascinerades över hennes ofelbara förmåga att avgöra vilken hund som lämnat en markering.

I dag kan Johan berätta att människans luktsinne faktiskt inte är så dåligt.

- Människan är lika bra som hundar på att känna vissa dofter. Lukten är viktig när man väljer partner och signalerna för rädsla är lika känsliga, säger han.

Hundar är vassare på att känna doften av ett byte, men människan är inte fy skam heller. Johan Lundström berättar om ett ovanligt experiment som en kollega arrangerade:

- Ett djur drogs längs en slinga. Försökspersonerna fick sedan öronproppar, ögonbindlar och huden tejpades så luktsinnet inte skulle störas. De fick ställa sig på alla fyra och krypa efter luktsinne. Det visade sig att försökspersonerna var rätt ute och snirklade sig väl efter spåret som hade dragits, berättar han.

Lukt
urskiljer släktskap
Eftersom människan vanligtvis inte befinner sig i marknivå så fokuserar luktsinnet på annat. Varna och attrahera, enligt Johan Lundström.

- Just nu forskar vi efter två spår: hur människan binder ihop olika sinnesintryck från samma objekt och sociala budskap via lukt. Till exempel är människan skicklig på att avgöra vem man är släkt med via luktsinnet.

Johan Lundström har dock inte behövt använda luktsinnet för att konstatera att det finns släkt i trakten.

Hans far är uppvuxen i Sjulsmark och farfar växte upp på den aktuella gården i Södra Bjursträsk. Själv är Johan född i Västerås, men är verksam i USA sedan flera år tillbaka. Där är karriärklimatet tuffare men finansieringsmöjligheterna betydligt bättre.

- Det amerikanska försvaret finansierar stor del av grundforskningen. Man har tidigare inte trott att luktsinnet betytt så mycket, men det finns stor potential i ämnet, säger Johan Lundström.

FAKTA Kuriosa om luktsinnet

Luktbearbetningen är till stor del en omedveten process, till skillnad från övriga sinnen. Detta eftersom luktsignalerna tar en omväg i hjärnan.

Med rätt prägling kan de flesta lukter uppfattas som goda. Forskningen visar dock att människan instinktivt skyr lukten av den egna artens förruttnelse och syror såsom fotsvett.

Luktsinnet blir sämre med åldern och var tionde människa saknar luktsinne helt.

Människans lukt är lika unik som ett fingeravtryck. 120 kemikalier utgör vår kroppslukt och 40 av dem är konstanta över tid.

Även sjukvården har intresse i forskningen. Immunförsvaret luktar och en "elektronisk näsa" kan urskilja sjukdomsstadier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om