Kuusakoski är en stor återvinnare av elektronik, som innehåller bland annat koppar och ädelmetaller. Inom det traditionella järn- och metallskrotet är man god tvåa på den svenska marknaden.
Kuusakoski Sverige AB med sina svenska rötter i Bolidenkoncernen - sedan 2002 är man ett helägt dotterbolag i finska Kuusakoskikoncernen - har en unik kompetens inom både ädelmetaller och järn. Företaget utsågs till Årets metallåtervinnare/skrothanterare 2011 för att man dels förebygger uppkomsten av skrot, dels ser till att värdet av metallerna kommer samhället till del igen.
Även icke-metaller
Men eftersom de material som återvinns i dagens samhälle ofta är komplexa räcker det inte med att återvinna metaller, utan Kuusakoski hanterar även icke-metaller - plaster, glas, däck, batterier och oljor - och arbetar ständigt för att hitta nya lösningar även för dessa material.
Företaget är marknadsledande återvinnare av elektronikavfall. Produkterna samlas in från industrin eller producentansvarsföreningar som El-Kretsen. Elektronikskrotet kallas i branschen med en engelsk förkortning WEEE (Waste Electric and Electronic Equipment) och innefattar elektriska och elektroniska produkter såsom kylar och frysar, mobiltelefoner, tv-apparater, datorer, mikrovågsugnar och kopiatorer.
Granne med Boliden
Elektronikskrotet, om vi för en stund uppehåller oss vid det, tas emot på Kuusakoskis terminaler. Totalt har företaget 17 terminaler i Sverige - för materialåtervinning och vidare behandling i bland annat Skelleftehamn. Ur produkterna återvinns järn, koppar, andra metaller samt olika plaster.
Att orientera sig inom det ganska stora område i Skelleftehamn där Kuusakoski har sin verksamhet, vid hamnen och med Bolidens Rönnskärsverken som närmaste granne, är inte helt enkelt för den som för första gången besöker exportterminalen, där det bedrivs bearbetning av metallskrot, skrotbilar och elektronikskrot.
Men PT:s team har produktionschefen Urban Hollström som kunnig och effektiv ciceron när vi besöker den år 2002 invigda anläggningen tillsammans med Jimmy Nilsson, terminalchef i Piteå. Hollström stannar till vid sorteringen och fragmenteringen av elektronikskrot.
- I det vänstra facket samlar vi metallrester från tjock-tv-apparater och monitorer. Blyglas, bakstycke, kopparlining, tändrör, kretskort och så vidare plockas isär och återvinns. I mittenfacket körs den "fattigaste" fraktionen, bland annat mikrovågsugnar och dammsugare som inte innehåller några ädelmetaller. I högra facket kör vi kontorsutrustning som skrivare och datorer.
Glimrande guld
I manöverkuren till elektronik-"fraggen" med dess ringkross som slår sönder materialet tar förmannen Lars Lundholm emot. Olika kvarnar mal ned materialet till olika fraktioner.
Lundholm häller upp lite av den ena fraktionen och berättar att den kan innehålla ända upp till 30 gram guld per ton förutom silver, koppar och bly.
En annan fraktion består till större delen av plast som levereras till värmeverk där man eldar med den. Den typen av energiråvara finns det störst behov av i södra Sverige, från Gävle och söderut, förklarar Urban Hollström.
"Bilfraggen"
Områdets andra fragmenteringsanläggning kallas "bilfraggen", men egentligen fragmenteras inte särskilt många bilvrak här, utan de bilar som bearbetas kommer i form av pressade paket. Vid PT:s besök kör man tvättmaskiner och torktumlare. Materialet slås först sönder av 16 stycken hammare som var och en väger 140 kilo innan de olika fraktionerna transporteras vidare. Rotorn, som bara den väger 40 ton, med hammarna roterar i en hastighet av 230 kilometer i timmen. 70 ton i timmen passerar genom anläggningen.
I en vindsikt separeras lätt material som skumgummi och textilier till exempel från inredningen i en bil. I en stavmagnet separeras aluminium och förs åt sidan på ett annat transportband.
När PT besöker Kuusakoskis anläggning i Skelleftehamn väntar man på en båt som senare samma dag ska börja lasta 7 000 ton grovskrot och fragg. Materialet tornar upp sig på kajen. Det rör sig om en samlastning och innan fartyget når sin slutdestination i Turkiet ska man även lasta skrot i Finland och Baltländerna.