Polisens lasermätinstrument Prolaser användes vid hastighetskontrollen vid E4-viadukten intill Boviken, norr om Skellefteå på natten den 20 april.
Vansinnesfärden har de senaste månaderna inneburit två rättsliga prövningar med helt skilda utgångar i skuldfrågan.
Allt börjar vid midnatt den 20 april i år. Polisen har ställt upp en hastighetskontroll på viadukten över E4 vid Boviken norr om Skellefteå.
Förutom poliserna som från sin plats på viadukten ”skjuter” med laserhastighetsmätaren Prolaser för att kontrollera hastigheten på förbipasserande fordon, finns det två polispatruller redo att genomföra stopp på de bilar som kör för fort i norr- eller södergående riktning.
Mikael Ekefjärd var en av de poliser som deltog vid insatsen.
– Plötsligt ropas det på radion att det kommer tre bilar i extremt hög hastighet i norrgående körfält, en mätning visar 239 kilometer i timmen. Alla tre bilarna håller samma hastighet och kör ”tillsammans”, säger han.
– Vi kör efter, den första bilen försvinner bort i oförminskad hastighet, de två andra bromsar kraftigt och bromsskivorna på den ena bilen glöder och gnistrar av den hårda inbromsningen, fortsätter Mikael Ekefjärd.
Polispatrullen inser att den flyende föraren som fortsätter köra så snabbt inte kommer att gå att köra ikapp:
– Vi har hela tiden haft uppsikt över de två andra fordonen i backspegeln och ser hur de kör upp på avfarten och vänder. Vi får vända och köra södergående och hinner i kapp den ena bilen strax söder om avfarten till Boviken. Vi har hela tiden haft kontroll på bilen så pass att det aldrig funnits en möjlighet att byta förare.
Hur ser du på händelsen?
– Det var ett livsfarligt agerande, i bilen vi stoppade fanns det tre personer. Vad gäller hastigheten har jag aldrig varit med om någon värre fortkörning, svarar Mikael Ekefjärd.
Hovrätten i Umeå dömer 21-åringen i Skellefteå för vansinnesfärden i april. ”Av platsprotokollet framgår vidare att hastighetsmätningen utfördes på fordonet och att hastigheten uppmättes till 239 km/h. Åtalet är därför styrkt”, påpekas i domen.
Den 21-årige föraren, som förnekat brott, åtalades. Men i somras meddelade Skellefteå tingsrätt den friande domen.
Frikännandet berodde på att rätten ansåg att det fanns en ”viss osäkerhet” om den exakta hastigheten på bilen. En polis vittnade om att farten mättes på en av de intilliggande bilarna men där alla körde ungefär lika snabbt.
”Det är inte ställt utom rimligt tvivel att bilen framfördes i 239 kilometer i timmen”, påpekades i domen.
Men nu har hovrätten gjort en annan bedömning. 21-åringen döms för fortkörningen till 4 000 i penningböter. Indraget körkort en längre tid är rimligen också en följd av fortkörningen.
21-åringen har hela tiden hävdat att han inte körde bilen när fordonet passerade E4-viadukten norr om Skellefteå. I domen framgår att ha berättat att en för honom okänd person stoppade honom när han körde runt i bilen och uppgav att denne var intresserad av att köpa bilen. Han märkte aldrig att personen körde bilen i den hastighet som åklagaren gjort gällande och han tror inte att det gick så pass fort.
Han säger sedan att personen stannade vid en busshållplats vid avfarten till södra Kåge. Där hoppade personen ut ur bilen och 21-åringen satte sig bakom ratten. Bytet av chaufför gick på några sekunder, enligt mannen.
Hovrätten konstaterar att 21-åringens förklaringar är ”mycket osannolika, svårbegripliga och en uppenbar efterhandskonstruktion”.