Karin Broberg.
Nickel, mangan, kobolt och litium. Det är metaller som bearbetas på Northvolt i Skellefteå, skriver Ny Teknik, som rapporterar om att det finns en oro bland forskare efter dödsfallen.
– Kobolt är skadligt för hjärtat, men om det skulle kunna vara orsaken just här, det vet vi inte, säger Karin Broberg, professor i miljömedicin på Lunds universitet och Karolinska institutet, till tidningen.
När Norran når Karin Broberg säger hon att hon inte själv varit på arbetsplatsen eller sett några obduktionsprotokoll, och att hon därför har svårt att uttala sig om orsaker.
– Men det är underligt att tre friska personer som jobbar i den miljön där det finns farliga ämnen avlider. Man hoppas att det inte har brustit i kontrollen av arbetsmiljön.
Inandning är det vanligaste sättet att exponeras av ämnen som inte är bra i arbetsmiljön, fortsätter hon.
– Det kan vara gas, brandrök eller metalldamm. Men man kan också få i sig farliga ämnen via huden eller att man får det i munnen.
Även om det skulle visa sig att det inte finns någon koppling till arbetsmiljön så vill man ändå i så fall utesluta ett samband, fortsätter hon.
– Jag tycker att det är jättebra att de nu undersöker det här och att man ska försöka se om man kan hitta något i blodet eller i vävnader. När något sådant här händer kan man misstänka att hjärtat eller lungorna har skadats och det är där man ska börja titta.
Samtliga tre avlidna har hittats döda i sina hem efter att ha avslutat sina skift på batterifabriken. Enligt obduktionsprotokollen i de två första ärendena fanns skum i luftvägarna. Obduktionen i det tredje fallet är ännu inte klar.
– När man andas in en farlig gas kan det bildas toxiskt lungödem. Det kan ha en fördröjningseffekt eftersom gasen kan vara kvar i lungorna, så det kan ta tid innan man får symptom, säger Karin Broberg.
Hadas Kibrom Woldemariam håller upp ett fotografi på sin son Maedin. Familjen har ställt iordning ett minnesbord i vardagsrummet.
Hadas Kibrom Woldemariam håller upp ett fotografi på sin son Maedin. Familjen har ställt iordning ett minnesbord i vardagsrummet.
Familjerna till de avlidna har velat att det görs en mer grundlig sökning efter kemikalier i den medicinska undersökningen vilket nu kan bli aktuellt sedan polisen initierat en utredning, vilket Norran kunde avslöja i förra veckan.
– Man ska ta det på allvar och titta brett. Det beror på vad det är för ämnen man ska söka efter och som finns just i den arbetsmiljön. Så det är jättebra att polisen nu får komma in i fabriken, men så får man avvakta och se vad utredningen visar, säger hon.
Finns det en oro i forskarvärlden?
– Det finns en diskussion kring det. Om vi misstänker att det finns någon arbetsplats där det är flera som blir sjuka så brukar vi alltid titta extra på det och när det finns en indikation på att det kan ha med arbetsmiljön att göra.
Northvolt har till Norran hänvisat till statistik från Folkhälsomyndigheten. Den visar på att 1,5 personer per 1 000 dog i förtid 2021, men i den siffran ingår alla dödsfall i åldersgruppen 15 till 64 år, oavsett dödsorsak. Att referera till den statistiken upprör Karin Broberg, som även reagerat över den i artikeln i Ny Teknik.
– Självklart ska man vara medveten om att det finns en slump. Men när det är ett kluster som drabbas på det här sättet på en arbetsplats är det ofta en signal på att det kan finnas något i arbetsmiljön som är farligt, säger hon till Ny Teknik.
Till Norran säger hon att oavsett statistik ska ingen behöva bli sjuk av sitt arbete.
– När flera människor som arbetar på en arbetsplats får symptom, blir sjuka och i synnerhet när flera dör på kort tid så har man ett ansvar att utreda om det beror på arbetsmiljön och agera därefter.
Hälsoforskaren Ingvar Bergdahl vid Umeå universitet.
Ingvar Bergdahl, lektor och docent på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, reagerar också på dödsfallen. Han säger till Norran att han förstår att de har blivit uppmärksammade.
– Det är väldigt ovanligt att unga människor dör en plötslig död i hemmet. Det kan alltid vara en slump men man måste veta vad som finns i miljön och som behöver uteslutas. Man måste vända på alla stenar.
Han säger att han inte vet vad personer kan exponeras för i den miljön eftersom han inte är insatt i batteriproduktion.
– Men eftersom mitt forskningsområde handlar om hälsoeffekter av kemiska ämnen och metaller började jag förstås fundera.
Han berättar att han har hört av sig till polisen och föreslagit att de ska prata med specialistkliniken Arbets- och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
– De utreder samband mellan arbetsmiljö och hälsoeffekter och där man kan misstänka att det finns ett samband. Jag tror att polisen ska prata med dem men att de inte har gjort det än.
Det handlar nu om att koppla ihop den medicinska undersökningen med processerna och vad som finns i miljön. Det är ganska svåra utredningar och ibland finns det inget tydligt svar, fortsätter han.
Barack på Northvolts fabriksområde.
När det kommer sådana här sammanträffanden och att det dyker upp något konstigt så behöver man veta hur personalen mår, fortsätter han.
– Det är väldigt ovanligt att människor dör av sin arbetsmiljö utan att andra också blivit sjuka av den.
Norran har tidigare rapporterat om ett tiotal personer på Northvolt som drabbats av förminskade pupiller på jobbet. Vad kan du säga om det?
– Det viktiga är att företaget och företagshälsovården agerar och frågar sig om det är något som vi måste göra något åt. Man kan inte gå till polisen för att utreda utan det är deras sak.
Han säger att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete som varje arbetsgivare ska göra.
– Annars kommer polisen att sätta dit dem för att inte ha gjort det.
Nalika Tjärnberg, chef för specialistkliniken Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus, kan inte kommentera enskilda ärenden eller remisser som kommer in till dem.
– Men jag vet att polisen känner till vår klinik och den kompetens vi har och vi kan stå till tjänst om behov finns.
Hon säger att de är en specialistklinik med inriktning på att göra sambandsbedömningar och utreda om det finns ett samband med arbetsmiljön eller omgivande miljö beroende på vilken frågeställningen i remissen till dem är.
– Vi är en andra instans. I första hand ska man rikta sig till företagshälsovården men hos oss finns en specialistkompetens.
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus kan komma att få en roll i utredningen.
Hur går ni tillväga när ni får in ett ärende om misstänkt exponering av något ämne?
– Det måste komma en förfrågan till oss med tydliga redogörelser och bakgrund till frågeställningen. Hur själva arbetet sedan går till beror på vilka kompetenser som involveras.
Man behöver kunna utreda vilka kemikalier och ämnen som kan finnas i en arbetsmiljö för att kunna göra en riktad analys.
– Man behöver få en tydlig bild av vad man har exponerats för och klargöra det så tydligt som möjligt.
– Vi undersöker misstänkt exponering och att fastställa om det finns ett samband med den miljö man vistats i eller inte.
Enligt Johan Stabbfors, gruppchef vid polisens miljöbrottsenhet i Umeå, kan det komma att bli intressant framöver i utredningen att ta del av expertisen hos Arbets- och miljömedicin.
Batteriproduktion är ny och komplex. Hur bär ni er åt för att utreda det här?
– Vi tar in den expertis vi behöver. Det gäller all tung industri.
Enligt forskaren Ingvar Bergdahl så kan det här bli en svår utredning. Instämmer du i det?
– Jag håller med i den uppfattningen. Det här är svårt. Det är så många ämnen man kan utsättas för och det är svårt att komma ner till konsensus i vad som slutligen orsakat dödsfallen. Men man kanske kan få någon hint om vad som kan ha påverkat det här, vad som är mest troligt.
Det finns partiklar i vår omgivning och vi vet inte hur det påverkar på lång sikt, fortsätter han.
– Vissa personer kanske är känsligare än andra för olika ämnen. Vi måste vara väldigt öppna för allt.
Northvolt Ett.
Har ni uppgifter om andra har fått symptom på fabriken?
– Vi har inte kommit så långt men det kanske är någon information som kommer längre fram i sådana fall.
Ni har inte tittat på det än?
– Nej, vi är fortfarande i startgroparna.
Tidsspannet för när utredningen kan vara klar är väldigt svårt att bedöma i nuläget, fortsätter han.
– Men jag har en förhoppning om att vi kanske kan börja utesluta saker närmare hösten. Vi får följa olika spår och förhoppningsvis finns det bara enstaka spår i slutet.
För närvarande jobbar tre utredare på heltid med ärendet och han säger att det hanteras med högsta prioritet.
– Vi söker dödsorsaken – det är det absolut viktigaste. Framför allt för de anhörigas skull.
Rättsmedicinalverket (RMV) handlägger varje år hundratals dödsfall till följd av förgiftning, skriver myndigheten i ett pressmeddelande på fredagen.
Substanser som alkohol, läkemedel och narkotika dominerar fallen, men det sker även dödsfall orsakade av andra ämnen.
Om det inte påvisas någon substans i den rättskemiska undersökningen men att det fortfarande finns en misstanke om förgiftning så görs vidare analyser.
– Det finns dessvärre dock ingen enskild analys som kan påvisa alla ämnen som en person kan förgiftas med, säger Carl Söderberg, specialistläkare vid utredningsenheten inom rättsgenetik och rättskemi vid RMV, i pressmeddelandet.
Så arbetar RMV vid hög misstanke om förgiftning.
Om även dessa analyser skulle visa sig vara negativa görs en samlad bedömning utifrån vad som framkommit i polisutredningen och obduktionsfynden. Här är det viktigt att titta på om det finns indikationer på vilken typ av ämne det kan handla om, eftersom det är en förutsättning för vidare undersökning, enligt RMV.
– Koncentrationen av en substans är i det här skedet lika viktig som vilken substans som påvisats, säger Carl Söderberg.
– Farliga substanser kan vara mer eller mindre ofarliga i små koncentrationer, medan i stort sett vilka substanser som helst kan vara dödliga i alldeles för stor mängd.
När analyssvaret är klart skickas det därefter vidare till rättsmedicin. Där kompletteras det till den information som framkommit i obduktionen och i utredningen.
Det var i torsdags i förra veckan som Norran kunde avslöja att polisen inlett en utredning gällande de tre oförklarliga dödsfallen i Skellefteå. Samtliga tre avlidna personer arbetade på batterifabriken och avled efter att de kommit hem från sina respektive arbetspass.
Mahari Baraki, 33 år, hittades oförklarligt död den 5 januari i år. Här tillsammans med änkan Ksanet Okbay och dottern Eldana.
Trebarnspappan Mahari Baraki, 33 år, hittades i januari död i sin säng i Skellefteå dagen efter sitt kvällsjobb på Northvolt, där han arbetade som städare åt Sodexo. Maedin Ghidey Embaye, 19 år, gick en dryg månad senare av sitt nattskift på batterifabriken. Nästa dag – den 23 februari – hittades även han död i sin säng i hemmet i Skelleftehamn.
Trots de genomförda undersökningarna har dödsorsaken inte kunnat fastställas i något av dödsfallen. Även dödssättet är därför ur rättsmedicinsk synvinkel att betrakta som oklart, står att läsa i obduktionsrapporterna, som Norran tagit del av. Det påvisades heller varken alkohol, droger eller läkemedel i några av fallen.
Den rättsmedicinska utredningen gällande den man i 60-årsåldern som avled tidigare i juni är ännu inte färdigställd, enligt Johan Stabbfors.
Northvolt har tidigare meddelat i en skriftlig kommentar till Norran att de välkomnar utredningarna.
”Polisen har utrett dessa fall separat och i de avslutade ärendena avskrivit koppling till arbetet. Efter Norrans publiceringar förstår vi nu att de utreder fallen än en gång, förhoppningsvis för att få ett slut på spekulationerna, vilket vi självklart välkomnar och kommer bidra till på alla sätt", uppgav Matti Kataja, chef för kommunikation och samhällskontakter i Norden på Northvolt, i ett mejl till Norran.
"Vi vill också poängtera att vi förutom polisens initiala utredningar också gjort våra egna utredningar, där vi inte kunnat hitta några indikationer på exponering".