Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland, vilket omfattar Norrbotten och Västerbotten, har gjort en summering av vad den senaste sjuårsperioden av EU-medel resulterat i i de två länen. EU:s regionala utvecklingsfond har satsat 2,1 miljarder på Norrbotten och Västerbotten från 2007 till 2013. Till det läggs också offentlig finansiering från exempelvis kommuner och landsting på lika mycket pengar och privat finansiering på cirka 500 miljoner.
– Den här sjuårsperioden går mot sitt slut och vi har kunnat summera vad det gett. Det är viktigt att kunna visa vad resultatet blev, säger Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbotten och ordförande för strukturfondspartnerskapet i Övre Norrland.
Bredbandsutbyggnad
Summeringen visar på 10 500 nya jobb, 6 400 nya företag och kompetensutveckling för 19 000 personer.
– Min uppfattning är att vi har förvaltat pengarna och fått ett resultat som vi kan vara stolta över, säger Österberg.
Mycket av pengarna har gått till infrastruktursprojekt i de två länen. Exempelvis till flygplatser.
– Jag var nyss i Hemavan, där fick jag tydligt se vilken betydelse flygplatsen har, säger Harriet Classon, Region Västerbotten och kommunstyrelsen i Skellefteå.
Hon pekar även på betydelsen EU-medel haft för flygplatsen i Skellefteå, utbyggnaden av landningsbanan och att man har kunnat öka antalet utrikesrutter.
Infrastruktur innebär inte enbart vägar, sjöfart och järnväg utan även exempelvis bredbandsutbyggnad.
– Båda våra län ligger väldigt långt framme när det gäller bredbandsinfrastruktur, säger Harriet Classon.
– Det är glest befolkade områden och det här är något som minskar avstånden och stärkt möjligheten att bibehålla och utveckla företag men även att leva och bo här.
Kreativa näringar
Tillväxtverket är tillsynsmyndighet för pengarna som kommer från den regionala utvecklingsfonden. Under de senaste sju åren har 275 projekt i de två nordligaste länen fått medel. Majoriteten av projekten, 76 stycken, är inom de kreativa näringarna och de har fått över 400 miljoner sammanlagt.
– Det är bra, vi behöver ett diffirentierat näringsliv i regionen, säger Märtha Puranen, chef för Tillväxtverkets programkontor Övre Norrland.
Kritik som riktats mot de regionala medlen är att de hamnar i offentliga händer istället för hos företag i regionen, något Puranen menar inte är fallet i Norrbotten och Västerbotten.
– Bara åtta procent av projekten har sagt att de inte har några företag involverade medan 39 procent säger att de har fler än 20 små- och medelstora företag med i projekten. Pengarna når företagen, det är inte pengar som föder det offentliga, säger hon.
Skjutsa på konjunkturen
Märtha Puranen beskriver de projekt som bedrivits i regionen som kreativa när det gäller att utnyttja de speciella omständigheter som finns, exempelvis klimatet och den glesa bebyggelsen.
– Det mest kända exemplet är Facebookhallarna men även nya satsningar på rymdturism i Kiruna.
Både Norrbotten och Västerbotten är län med en stark tillväxt. Sven-Erik Österberg menar att EU-medlen blivit en extra injektion.
– Man kan skjutsa på riktningen på konjunkturen med de här medlen, säger han.