.
Olika studier visar att runt hälften av alla föräldrar upplever att deras barn krånglar med maten under kortare eller längre perioder.
– Bland barn med funktionsnedsättningar räknar man att runt 80 procent har ätsvårigheter under någon period, så det är många som är drabbade. För att vara ett vanligt problem diskuteras det alldeles för lite. Det är så många som är berörda och ju mindre allmänheten vet, desto svårare är det att veta vilken hjälp som finns.
.
Förstoppning en orsak
Logopeden Kajsa Lamm Laurin skrev boken ”När ditt barn inte äter – praktiska råd för att hitta matlusten” för att nå ut med sin kunskap, och för att fler familjer runt om i landet ska få hjälp.
Sedan boken släpptes har hon föreläst för både föräldrar och vårdpersonal.
– Jag pratade nyss med en pappa som jämförde situationen för barn som har ätsvårigheter med hur det var för dyslektiker för cirka trettio år sedan. Jag tyckte att det var en träffande jämförelse. Min önskan är att det ska pratas mer om ämnet.
Orsakerna till att barn krånglar med maten kan vara många.
Reflux, att övre magmunnen inte sluter tätt så att maten läcker ut från magsäcken och orsakar sura uppstötningar, är vanligt hos små barn. Det växer ofta bort i sexmånadersåldern, men inte hos alla.
– Många som har reflux mår lite illa hela tiden och då blir inte matlusten så stor.
Andra orsaker kan vara mag- och tarmproblem, som återkommande förstoppningar.
.
Vätska och bitar ihop är svårt
Matkrångel kan börja när barnet har varit sjukt och sedan inte kommer igång med ätandet.
– Barnet kan också vara för omoget för maten som serveras. En 1,5-åring kanske inte klarar konsistensen av kött, även om det är skuret i små bitar. Något som barn generellt ofta har svårt för är blandade konsistenser, som soppa med bitar i. Det blir för mycket som händer i munnen med både vätska och bitar.
Psykiska faktorer spelar också roll.
– Att barn inte äter är nästan aldrig föräldrarnas fel från början, däremot kan man fastna i en ond spiral om föräldrarna inte har respekt för eller kan läsa av barnets signaler, säger Kajsa Lamm Laurin och fortsätter:
– Men är man orolig och barnet kanske är mycket trött och inte växter ordentligt är det nästan omöjligt att hålla känslorna i schack. Då är man där och vaktar som en hök vid matbordet och det uppmuntrar inte matlusten. Tänk dig själv att äta med någon som hovrar över dig.
.
Inte sant
Många som brottas med matkrångel och oro har hört kommentarer som ”hon äter när hon är tillräckligt hungrig”, ”inga barn svälter ihjäl i Sverige” och ”sluta pjoska”.
– Det finns mycket moral kring mat, och att ständigt få höra sådana påståenden kan göra att man upplever att problemet förminskas. Välmenande råd är sällan baserade på fakta eller forskning och det är faktiskt inte sant att barn äter bara de är nog hungriga. Barnet kan vara hur hungrigt som helst, men trycker undan känslorna. Däremot tror jag att det är en förutsättning att vara hungrig för att kunna äta, men det är en annan sak, säger Kajsa Lamm Laurin.
.
Växer inte alltid bort
Svårigheter med att inte vilja eller kunna äta växer inte alltid bort.
– För att komma tillrätta med problemet är det viktigt att få hjälp, det är inte bara att ”vänta och se”. Det är bättre att ta hjälp tidigt, då kanske det räcker med en mindre insats istället för vårdkontakter i flera år. Kanske behöver man få komma och mäta och väga lite oftare.
Däremot ska man inte själv vara flitig med våg och måttband hemma.
– Det blir föräldrarna bara stressade av.
.
Inte schysst
Vad kan man som förälder göra själv?
Kajsa Lamm Laurin säger att föräldrarna anger ramarna – vad som serveras på vilken tid. Inom de ramarna ska barnet bestämma hur mycket, på vilket sätt – alltså med gaffel, sked eller händer – och hur lång tid det tar.
– Som förälder till ett barn med ätsvårigheter försöker man ofta truga. ”Om du tar två tuggor till så är du klar sedan”. När de två tuggorna är uppätna så säger man: ”Bara en till”. Det är inte schysst. Där är de vuxnas viktigaste uppgift att backa och låta barnet utforska maten på egen hand – även om det som sagt nästan är omöjligt när man är orolig.
.
Tjat och tillsägelser
– Låt barnet vara ifred i själva ätandet, kanske kan du syssla med något annat – som att fixa lunchlåda – även om du finns till hands. Inflytande över ätandet brukar också vara positivt, ta med barnet i allt från handling – ska vi ha röd eller grön paprika – till matlagning.
Och bordsskicket får helt enkelt stå tillbaka.
– Om barnet redan innan måltiden vet att det kommer att bli tjatat på eller få tillsägelser lockar det inte precis fram matglädjen. Vi vill såklart att våra barn ska uppföra sig och passa in i samhället. Att det ska fungera på skolan, när man är bortbjuden på middag eller äter på restaurang. Men om det går ut över lusten att äta har man hamnat lite fel. Det är trots allt viktigare att barnet äter än hur det äter. Men vänder man på det ska barnet inte leka med maten på bekostnad av ätandet, säger Kajsa Lamm Laurin och poängterar att det inte handlar om ett barn som är friskt och växer, och som till exempel får för sig att de inte gillar grönsaker.
– Där har du som förälder ett annat spelrum att vara bestämd på.
.
Lyfta till bordet
Är det riktigt jobbigt kanske man till och med behöver lämna matbordet ett tag.
– Om barnet gallskriker och man måste lyfta det till bordet kan en lösning vara att flytta måltiden från köket. Det handlar om att bryta en negativ spiral, men i så fall äter alla tillsammans i till exempel soffan. Ibland behöver vi helt enkelt släppa vad andra tycker och hur vi själva anser att det ska vara. Det handlar om att med alla medel skapa en trygg och lugn matsituation.
.
Checklista för de flesta
Tre checkpunkter som många föräldrar – inte bara de som har barn med svårare ätproblem – kan tänka på är:
Ett: Reflektera kring själva platsen där barnet sitter.
– Är det mycket ljud runt omkring? Liv och rörelse bakom ryggen? Då blir det svårt att hålla fokus. Om barnet är motoriskt oroligt och hoppar runt eller glider ner från stolen får man lägga större vikt vid att ha en omslutande stol, kanske med armstöd. Inte för att låsa in utan för att omfamna. En kudde bakom ryggen och fotstöd hjälper också till att låta kroppen vila, så slipper barnet lägga energi på att hålla koll på kroppen, det tar bort fokus från ätandet. Det kan gälla även för lite äldre barn.
Två: Allt ska vara färdigt när barnet kommer till matbordet.
– Kanske har barnet laddat mentalt för att klara matsituationen. Om det då möts av att potatisen ska ställas fram och ketchupen ska hämtas från kylen kan den positiva laddningen hinna försvinna.
Tre: Lägg ner allt med mutor och hot.
– ”Du får ingen glass om du inte äter upp!” är något många tar till när man blir lite desperat. Men det är förkastligt, speciellt om man är på fest eller restaurang och barnet är mer uppspelt än vanligt. Om vi visar att det krävs hot för att man ska äta maten på tallriken signalerar vi också att det är så pass hemskt att man måste få en belöning för att man klarat det. Det ger helt fel signaler. Och hemmavid behöver man ju helt enkelt inte servera efterrätt om den blir källa till konflikt runt den övriga maten.
.
Skapar ångest
Sammanfattningsvis finns det alltså många olika orsaker till att barn inte äter. Det finns också gott om tips på vad man som förälder kan tänka på för att underlätta.
– När ens barn inte äter är det hemskt och skapar ångest. Min utgångspunkt är att barnet inte bråkar om maten för att trotsa. Det finns alltid en anledning till att barnet slutar äta, men det kan vara svårt att få syn på den om man inte vet vad man skall leta efter. Mitt jobb är att hjälpa till att finna matglädjen. Och även för barn med allvarliga svårigheter blir det ofta bättre.