Egna övergångsställen ger nytt hopp för grodorna

Mängder av grodor dör i trafiken. Nu ska speciella grodövergångsställen byggas för att garantera artens fortlevnad. Zoolog Stefan Andersson från Sjulsmark är med och drar upp riktlinjerna.

Stefan Andersson, zoolog från Sjulsmark, ger grodorna hopp med sin utredning kring hur och var speciella grodövergångsställen ska byggas som säkra passager under stora trafikerade bilvägar.

Stefan Andersson, zoolog från Sjulsmark, ger grodorna hopp med sin utredning kring hur och var speciella grodövergångsställen ska byggas som säkra passager under stora trafikerade bilvägar.

Foto: Maria Johansson Maria Johansson

SJULSMARK2009-06-30 06:00
Vägverket bygger vägar - men i uppdraget finns även ett ansvar inbakat för till exempel fridlysta och hotade djurarter.
Däribland grodor.
- Massor av grodor dör varje år när de passerar över hårt trafikerade vägar. Hejdas inte massdöden löper de fridlysta grodorna risk att utrotas lokalt inom en överblickbar framtid, konstaterar Stefan Andersson, 43-årig zoolog från Sjulsmark.
Övergångar
I ett försök att förhindra en förtida katastrof inom grodsläktet har Vägverket agerat och engagerat zoolog Andersson för vägvinnande råd.
Tanken är att skapa speciella övergångsställen u n d e r några hårt trafikerade vägar - passager vigda för just grodor.
Anderssons uppdrag har bestått i att hitta och kartlägga kända grodleder där många liv går till spillo.
- Med hjälp av tips från allmänheten, våtmarkskartor, yttre betingelser som rinnande vatten för övervintring och lekdammar, går det att lista ut hur grodorna vandrar.
På samma ställe
- Klyver en bilväg områden för övervintring och lekplatser ska alla grodor passera vägen, och det gör de i regel på samma ställe där de alltid gått.
Som ett första steg i förstudien har Stefan Andersson undersökt två områden intill E4 i Haparanda kommun - och använt speciella metoder för att utröna lederna.
Plasthinder
- Jag har spänt upp halvmeterhöga hinder av vanlig byggplast längs 400 respektive 250 meter parallellt vid sidan av vägen, intill kända grodtillhåll, och grävt ner hinkar var tjugonde meter under plasten.
Då grodan ska passera över landsvägen har den istället stött på plasthindret, vikit av åt endera sida och - plopp! - ramlat ner och blivit kvar i någon av hinkarna.
500 grodor
- Under en tvåveckorsperiod vittjade jag hinkarna varje dygn, bar över och befriade upp emot 500 grodor.
80 procent av groddjuren landade i tre specifika hinkar - vilket gett ett bra svar på var leden går, och var grodövergångsställena bör anläggas.
Grodtunnlarna bör vara minst en meter breda, 40 centimeter höga, placerade under vägen men över dikesnivå för att inte ta in vatten.
Intilliggande avspärrningar måste också byggas för att "styra" grodorna mot tunnlarna.
Fågelmat
- Det är främst kvällar och nätter som grodorna trafikdödas. Då är djuret som mest rörligt. En överkörd groda blir snabbt mat för måsar och rovfåglar. Städningen sker snabbt och därför får aldrig folk klart för sig hur många liv som spills, konstaterar Stefan Andersson.
Nu ligger alltså bollen hos Vägverket.
- Förstudien är parad ihop med framtida ombyggnationer av vissa vägar. Vi vill vara förberedda för att bygga både för bilister och grodor då vi sparkar igång, säger Ida Schönfeldt, miljöspecialist vid Vägverket.
Några andra kända passager med mycket strövgrodor finns kring Jävre och i ett område utanför Luleå mellan Bensbyn och Örarna.
I södra Sverige finns dylika grodövergångar byggda på minst fem olika platser.
FAKTA Grodor
I Norrbotten finns två grodarter (vanlig groda och åkergroda), en paddart och en mindre vattensalamander.
I bästa fall kan grodan bli mellan 10 och 12 år.
Paddor i fångenskap kan bli ännu äldre.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om