Per Christoffersson är upprörd över den eftersatta byggnadsvården i Rosfors naturreservat.
Under hela 1990-talet uförde Skogsstyrelsen reparationer, slyröjning och underhåll i Rosfors naturreservat. Arbetet utfördes inom ramen för "Gröna jobb" som det då hette. Men i början av 2000-talet försvann de gröna jobben och underhållet av Rosfors naturreservat stannade av.
Per Christoffersson som är uppvuxen i Sjulsmark har tillbringat mycket tid i Rosfors som barn och blev som vuxen engagerad i arbetet.
– Det var många före detta skogsarbetare som jobbade här bland annat. Jag var arbetsledare och vi byggde bänkar och bord, klippte gräs, röjde sly och höll efter, säger han och pekar på bilder föreställande hur det såg ut på Rosfors bruk när det bröts malm i området på 1800-talet och hur det på 1900-talet blev en plats för jordbruk.
Runt och på den gamla masugnen står idag en rödmålad byggnad.
För en tid sedan besökte han Rosfors och förfärades över hur det såg ut.
– Jag är mest bekymrad över ladorna och magasinen som håller på att förstöras. När jag jobbade här så tjärade vi stickorna på taken så att de skulle hålla längre men det är mer än 20 år sedan. Vissa lador är i sämre skick än andra, säger han och pekar på en som lutar betänkligt.
Mossa har börjat växa på broräcken och om det inte tas bort kommer träet under att ruttna.
Omkring ett 15-tal lador står i området där det också finns en masugn, magasin, damm och broar. På magasinet hänger en vindskiva ner från taket, den faluröda färgen lyser med sin frånvaro på väggarna och på broräcken och balkar växer mossa och lav.
– Sånt här måste tas bort annars ruttnar träet inunder, säger Per och klöser lite på den gröna mossan på ett av räckena.
Per Christoffersson är uppvuxen i Sjulsmark och vurmar för naturreservatet.
Han är upprörd över att länsstyrelsen som har underhållsansvaret i naturreservatet inte gjort något för att hålla byggnaderna i skick.
– Det är svårt att behöva se förfallet. Det är ett kulturlandskap som håller på att förstöras och byggnadsvården är oerhört eftersatt. Som jag ser det är det ett brott mot reservatsbestämmelserna. Länsstyrelsen behöver göra en översyn och därefter vidta åtgärder.
En masugn, magasin, en damm och ett 15-tal lador är något av allt som finns i naturreservatet.
Det Per fick se i Rosfors gjorde att han satte sig ner och skrev ett brev till landshövdingen som ytterst ansvarig för länsstyrelsen. I brevet konstaterar han att flera byggnader är i skriande behov av underhåll och lyfter fram nersjunkna bottenstockar och läckande tak. Brevet avslutas med raderna: "Min fråga till landshövdingen är om detta kan anses som acceptabelt av en myndighet som har ansvar för detta kulturarv?"