Matsvinnet i Sverige är ett stort problem - både ekonomiskt och miljömässigt. Siffror från Livsmedelsverket visar att det slängs 30 kilo mat per person och år, vilket motsvarar kostnaden för en hel månads mat.
Det finns alltså pengar att tjäna på att handla och tänka rätt när det gäller inköp och hantering av mat. Nya rön från Livsmedelsverket visar att ett vanligt hushåll kan spara 5 000 kronor varje år genom att minska matsvinnet.
Men medvetenheten om svinnet har ökat - främst bland unga vuxna.
Mycket pengar att spara
- När man precis har flyttat hemifrån har man kanske inte så mycket erfarenhet av hushållning, och man har ofta sämre ekonomi. Genom att minska svinnet gör man inte bara miljön utan även plånboken en tjänst, säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.
Enligt Livsmedelsverket beror mycket av svinnet på att man inte känner till vad bäst före-datum innebär. "Det gör att många slänger maten så fort datumet har passerats. Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin smak färg, konsistens med mera".
Bra efter bäst före
På Sjulnässkolan jobbar man medvetet för att minska svinnet och man lär ut hur man tar reda på om ett livsmedel är dåligt.
- Bara för att bäst före-datum har passerat kan produkten vara bra ändå. Är förpackningen dessutom oöppnad håller innehållet ofta långt efter att datumet är passerat, säger Margareta Grahn, hushållslärare vid Sjulnässkolan.
Hon tar som exempel ett gräddpaket som glömdes bort i kylskåpet.
- När jag hittade det hade bäst-före-datumet gått ut för en månad sedan. Jag öppnade paketet, luktade på innehållet och sade till mina elever att jag tänkte smaka på grädden och frågade om någon av eleverna vågade göra detsamma. En av pojkarna sade ja och vi smakade. Det var absolut inget fel på grädden och den kunde användas i maten, säger Margareta Gran.
Större medvetenhet
Hon berättar att som hushållslärare tar hon tillvara alla rester som blir över vid undervisningen. De blir till matlådor eller paketeras och fryses in och används till att göra andra rätter av.
- Eleverna nu har en mycket större medvetenhet kring miljö och återanvändning än de hade för 20 år sedan och att man ska lära sig att ta tillvara rester och hushålla står numera inskrivet i läroplanen.