Josefina Strålberg gick andra året på Strömbacka. Hon och pojkvännen Erik hade varit tillsammans i nio månader och de sökte en gemensam lägenhet. Då, den tredje september 2008, visade graviditetstestet positivt. Josefina var gravid.
- Jag minns att jag ringde bästa vännen, jag var helt förvirrad, det var först efteråt jag ringde Erik som jobbade i Umeå just då, säger Josefina.
Dagen efter var han tillbaka på hemmaplan och de bestämde sig samma dag för att behålla barnet.
- Det kändes bara rätt, vi kände att vi hade möjlighet att ge bebisen en bra uppväxt, säger Josefina.
Josefina och Eriks största funderingar handlade om det praktiska, främst för barnets skull.
- Det gick eftersom Erik hade jobb och ett sparkapital, men det är skönt att jag har fått börjat jobba nu så jag kan bidra, säger Josefina Strålberg.
"Åldern är bara en siffra"
Huset är nyrenoverat och solen lyser in på golvet där Alice, 2 år, leker. Livet för Josefina och hennes lilla familj verkar lätt att leva just nu.
Livet som gravid 17-åring var dock inte lika lätt.
- Folk stirrade och många hade förutfattade meningar, det var som att folk trodde jag hade det värre än vad jag hade. Man behöver inte bo i en etta och leva på socialbidrag bara för att man blir förälder som ung, säger Josefina Strålberg.
Hon berättar att hon själv aldrig kände sig speciellt ung.
- Det stämmer det man säger att åldern bara är en siffra, jag hade mer gemensamt med de "vanliga" mammorna än de yngre mammorna, säger Josefina.
Svensson-liv
I mammagruppen för unga mammor var det många som tyckte det var tråkigt att missa saker som kompisar utan barn kunde göra, men det har Josefina inte haft något problem med.
- Jag har aldrig känt någon dragning till det, min dröm är ett Svensson-liv även om det låter tråkigt, säger Josefina Strålberg.
Skeptiskt bemötande
Bemötandet hos barnmorskan minns Josefina och Erik som en aning skeptiskt.
- Det första barnmorskan sa var; "Jaha, det här var inte planerat, va?". Sedan blev hon jätteförvånad över att ingen av oss rökte eller snusade, säger Josefina.
Träffarna hos barnmorskan visade sig trots allt bli roliga och under sista besöket var inställningen en helt annan.
- Det förändrades en del från första besöket, innan vi gick från det sista sa barnmorskan: "Jag måste säga att jag helt har ändrat uppfattning, det här kommer gå superbra", säger Josefina.
Stort att vara förälder
Föräldraskapet har ibland varit tufft för Erik och Josefina när det kommer till att få allt det praktiska att gå ihop men det finns desto mer som har varit bra.
- Det är så stort att vara förälder, känslan av att det är vår förtjänst att Alice är som hon är. Man är så stolt över allt hon lär sig, säger Josefina.