I dagarna beslutade barn- och utbildningsnämnden, bun i Piteå kommun att lägga ner de tre byaskolorna i Hemmingsmark, Alterdalen och Lillpite. Detta för att satsa på eleverna och kvalitén i skolan, något som innebär att en "enhet" bör ha ett visst antal elever för att skapa underlag för goda förutsättningar.
En skolenhet med från förskoleklass och upp till trean bör exempelvis ha minst 100 elever.
Friskolan I ur och skur Forsen i Sikfors har ett elevantal som pendlar mellan ungefär 35-40 elever från förskoleklass upp till sexan.
Rektorn och läraren Lena Wiksten tar emot i byggnaden Viken på torsdag eftermiddag tillsammans med de tre lärarna Nina Sandberg, Malin Fessé och Karl-Oskar Walin.
– Jag tycker att vi har en bra kvalité här, men det handlar också vad som menas med kvalité, säger Lena Wiksten som ifrågasätter kommunens resonemang.
Vikande elevunderlag
Det var vikande elevunderlag som fick Piteå kommun att lägga ner skolan i Sikfors, men föräldrarna i byn tog upp en hård kamp och 2006 uppstod skolan som en friskola och året därpå även förskolan.
Allt ägs av aktiebolaget Fastighetsbolaget Sikforsbygden AB som i sin tur ägs av cirka 200 enskilda aktieägare, bybor, företag och föreningar. Aktiebolaget startade redan 2001, då för att rädda affären i byn.
Personalen är anställd av aktiebolaget, skolpengen följer med varje elev och verksamheten kontrolleras av skolinspektionen. Upptagningsområdet är främst Sikfors, Arnemark och Borgfors, men alla har rätt att söka sitt barn hit.
– Den största skillnaden här jämfört med den kommunala skolan är att här har vi små klasser, i snitt på ungefär tio elever, säger Malin Fessé som även ser det som en fördel med korta beslutsvägar, bra tillgång till material och möjlighet att snabbt ändra arbetssätt.
– Här blir alla barn sedda! säger Malin Fessé.
Både rektor och lärare är överens om att här finns (det som i all fall dom upplever) en väl fungerande skola med hög personaltäthet, utbildade lärare, låg personalomsättning och god lokalproducerad skolmat.
– Vi har också ett nära samarbete med föräldrarna, säger Nina Sandberg.
Mycket utomhus
Malin Fessé berättar att äldre elever ofta kommer tillbaka till skolan för att hälsa på och minnas tillbaka och kan uttrycka sådant som att "Vi visste inte hur bra vi hade det".
– Vi håller alltid skolavslutningen på kvällen här och då kommer ofta också äldre elever som inte ens har syskon på skolan, men det är med ändå, säger Lena Wiksten och menar att skolan är oerhört viktig för byn.
– Jag förstår att byborna i Hemmingsmark, Lillpite och Alterdalen är besvikna. Det var likadant här, men då var det byborna som tog strid, säger Lena Wiksten som uppmanar föräldrarna i de tre byarna att göra detsamma.
– Dom är tacksamma för hjälpen vi ger dem. Hemmingsmarks skola har också varit här på studiebesök med hela sitt arbetslag.
Friluftsfrämjandes pedagog innebär att barnen både på förskolan och skolan visas mycket utomhus – att en mattelektion hålls ute är exempelvis inte alls något konstigt och personalen upplever att barnen inte blir lika mycket sjuka.
Skolan var i rätt slitet skick då föräldrarna tog över den av kommunen och efter anmärkning från arbetsmiljöverket fick ett nytt kök byggas och ventilationen bytas ut.
Några nackdelar med att jobba på en liten byaskola har personalen svårt att se, men de har tidigare kunnat känna sig "ensamma". Ett visst samarbete med Tolvmans friskola finns, men avståndsmässigt är de långt borta.
Nu ser de en chans att växa sig starkare.
– Det blir friskolorna som får hålla byarna levande i kommunen! säger Malin Fessé.