I söndags avgjordes Super bowl, ett av världens mest spektakulära idrottsevenemang, och hela USA stannade upp ett par timmar. Finalen spelades i Florida, men i finallagens hemstäder San Francisco och Kansas City var det fest på gator och torg.
Älvsbybon Lovisa Olsson, 23 år, flyttade till San Francisco för ett år sedan och såg matchen på Polo Grounds bar and grill tillsammans med åtta andra svenska au pair-vänner.
– Vi hade kollat upp en bar som inte var mitt i downtown San Francisco för att vi tänkte att det kunde bli bråk där det var som mest folk. Jag vill uppleva den amerikanska kulturen när jag är här och då är Super bowl ett måste, säger Lovisa Olsson.
Vännerna hade en trevlig eftermiddag som länge såg ut att bli ännu trevligare. San Francisco 49ers ledde nämligen matchen med tio minuter kvar. Men Kansas City Chiefs kom tillbaka och kunde säkra titeln med bara minuten kvar.
Då kommer en beväpnad man in och skjuter flera skott i lokalen.
– Först sköt han två skott och då kastade vi oss på golvet som var fullt av glas. Det är det läskigaste ljudet jag någonsin hört. Det var så högt, man hörde att det var dödligt, säger Lovisa Olsson.
Mannen hade blivit utkastad från sportbaren kort innan efter ett bråk med sin flickvän och försökte med alla medel ta sig in igen. Bartendern uppmanade alla att ta skydd och tjejerna kröp för sitt liv.
– Hela vårt gäng fick samma tanke om att skynda sig in till köket för att hitta en bakdörr. Vi trodde att vi hade hittat en väg ut, men det var en skrubb. Så vi tryckte oss in där med tre andra vi inte kände. Alla hade så klart panik, det var otroligt obehagligt, säger Lovisa Olsson.
Inne i skrubben hör Lovisa Olsson fyra skott till.
– Då jag hörde de skotten så tänkte jag att "det är nu jag dör, jag kommer dö här". Jag skrev till min mamma och pappa att det var en man som sköt i baren, att jag var rädd och att jag älskar dem. Det var det enda jag kunde komma på, sedan försökte jag göra mig mentalt redo på att bli skjuten.
Tankarna gick till olika massakrer och Lovisa Olsson var säker på att mannen skulle ladda om och döda så många han kunde.
– Mina kompisar hyperventilerade och lät väldigt högt, så jag försökte lugna dem. Jag kunde hålla mig lugn, men jag tror att det var chocken. Jag visade inte mycket, men jag hade absolut dödsångest.
När mannen sedan flydde krockade han i en lyktstolpe ett kvarter bort och fick föras till sjukhus.
– Det kändes som att vi var där inne i en timme, men samtidigt gick allt jättesnabbt. Polisen var där på två minuter, säger Lovisa Olsson.
Till sist kom personalen och sa att allt var över.
– Trots det släppte inte rädslan. Då visste vi inte heller hur många han hade dödat. Men som tur var fick vi veta att ingen var skadad. Vi stod och kramade varandra och försökte acceptera att det hade hänt.
På vägen ut la hon märke till ett skotthål i en glasdörr.
– Om jag och min kompis hade suttit kvar på platserna vi satt på först så hade den kulan träffat oss.
Lovisa Olsson är fortfarande skakad av händelsen.
– Jag mår inte bra och inte dåligt, jag känner mig tom och skör. Jag är totalt utmattad, säger hon.
Det var ett 60-tal personer i lokalen som tar in runt 180 personer.
– Alla hade änglavakt, verkligen. Jag är så otroligt tacksam att ingen blev skadad. Livet är så oförutsägbart och allt kan vända på en sekund. Jag vill att alla ska komma ihåg att ta hand om varandra, säger Lovisa Olsson.