Renhjord orsakar problem i Rosvik

Nedtrampade gräsmattor, trädgårdsland och bärodlingar. Renarna ställer till problem för bybor i Rosvik. "Renarna har inget att göra i bebyggelsen", säger Ulf Andersson.

Nedtrampad. Ulf Andersson är en av flera personer efter flarkenvägen som fått sin gräsmatta nedtrampad av renar. "Det är samma problem varje år", säger han.

Nedtrampad. Ulf Andersson är en av flera personer efter flarkenvägen som fått sin gräsmatta nedtrampad av renar. "Det är samma problem varje år", säger han.

Foto: Joel Gustafsson

ROSVIK2016-12-16 18:17

Den senaste tiden har vinterbetande renhjordar gjort sig hemmastadda vid bebyggelsen i utkanten av Rosvik.

– Renarna bökar sönder gräsmattor, åkermarker, bärodlingar och trädgårdsland. Folk här är väldigt irriterande, säger Ulf Andersson, som bor efter Flarkenvägen.

Enligt honom rör det som ett 100-tal djur som orsakar problem för både lantbrukare och privatpersoner.

– Renarna har varit in på alla gårdsplaner här och även på norra sidan av Rosån. Det känns som att julfriden är borta. Vi får bara hålla på att mota bort renar, säger Ulf Andersson.

När PT besöker området under torsdagen syns bara spåren av renarna. Ulf Andersson pekar på sin nedtrampade gräsmatta och visar en bild från i onsdags då 25 renar stod på tomten.

– Renarna var här i sex timmar och betade gräs och krafsade sönder blommor. Ingen renskötare kom förbi och tog bort dem. Jag undrar vad de håller på med? Eftersom de vet att renarna orsakar stora problem här så borde de patrullera vägen regelbundet.

Ulf Andersson brukar kontakta Jakob Nygård, ordförande i Sirges sameby, när problem uppstår.

– Men han är svår att få tag på. Ibland har renskötarna kommit förbi och tagit reda på renarna när jag har ringt, men de är inte borta länge så kommer de tillbaka. De vet att det finns mat här.

Samebyn har använt vinterbetesområdet i Rosvik under flera år och enligt Ulf Andersson är problemet med nedtrampade gårdar ingen ny föreetelse.

– Vi har haft problem de senaste fem åren. I fjol var det så omfattande skador att jag gjorde en polisanmälan. Men den avskrevs direkt. Jag har även varit i kontakt med rennäringsenheten på länsstyrelsen under veckan.

Det här är samebyns vinterbetesområde enligt urminnes hävd. Har ni någon förståelse för att de är här med renarna?

– Jo, det har vi, om de håller till i skogen. Men de behöver inte ha dem i byn bland befolkningen, husen och trädgårdarna. Renarna har inget att göra på våra tomter och renskötarna måste hålla mer koll så att det inte uppstår konflikter mellan boende och samebyn.

Ulf Andersson hänvisar till rennäringslagen som säger att renarna såvitt möjligt skall hindras från att vålla skada eller olägenhet.

– Det är deras skyldighet att se till att de inte är bland bebyggelsen. Det här kan innebära att skördarna försämras och vi anser också att det är en sanitär olägenhet. De pissar och skiter överallt, säger han.

Renskötselrätten

Samebyarnas användning av marker i renskötselområdet är en bruksrätt grundad på urminnes hävd. Det innebär att markerna använts för renskötsel under så lång tid att ingen vet när bruket började eller hur det gick till.

Rennäringen bedrivs i dag på både privat och statlig mark och omfattar närmare 50 procent av Sveriges yta.

Samebyns åretruntmarker får användas till renbete under hela året medan vinterbetesmarker enbart får användas från 1 oktober till och med 30 april.

Enligt rennäringslagen skall renarna såvitt möjligt hindras från att komma utanför samebyns betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet.

Källa: Sametinget och rennäringslagen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om