Gunilla Manbré, handläggare på rennäringsenheten, har fått ta emot många samtal från människor som är upprörda över renarna.
– Det är inte bara från Rosvik, det är även andra områden. Vi strävar efter att få folk att komma överens och prata med varandra. En god dialog och samförståndslösningar är att föredra framför polisanmälningar och stämningar, säger Gunilla Manbré, på länsstyrelsen i Norrbotten.
Hon konstaterar att renskötselrätten gäller i Norrbotten.
– Men samtidigt ska rennäringen visa hänsyn till andra intressen också, det står i rennäringslagen.
Uppstår skador på egendom kan samebyn bli ersättningsskyldig, men Gunilla Manbré är tydlig med att länsstyrelsen varken kan agera eller döma i tvister.
– Det är en civilrättslig fråga som inte vi kan avgöra. Vi vill inte ställa olika näringar och intressen mot varandra. Vi är väldigt måna om att alla ska visa hänsyn och att både boende och renar ska kunna finnas på samma plats.
Gunilla Manbré upplever att tonen har hårdnat på senare tid och att det framför allt är vid kusten som människor är kritiska.
– Personer i inlandet kanske är mer van att se renar. På många ställen tycker man att det är trevliga djur som betar och tillför gödsel på åkermarken. Sedan är det så att samma personer som är arg på renarna, kan vurma över rådjur som också går och gödslar, men även sprider fästingar. Man kanske bör ta en funderare på vad jag är arg på egentligen, säger hon.
– Sedan är det såklart inte kul att ha renar framför huset eller på sina nysådda odlingar, tillägger Manbré.
När det gäller odlingar kan länsstyrelsen rekommendera fastighetsägaren att stängsla området och att samebyn försöker hålla renarna borta med höbalar eller liknande.
– Det kan vara värt den kostnaden för att man ska kunna leva tillsammans.