Anrika Rosfors bruk utanför Sjulsmark har haft många ägare efter att järnmalmsproduktionen tog slut 1875. Den var också kopplad till jord och skogsbruk där patron CA Hedqvist kom att äga fastigheten vid sekelskiftet. Bruksepoken tog slut 1940. Senare kom bland annat skogsbolaget Modo att äga bruket. Senast ägdes den anrika herrgården av krögarparet Kyrö från Luleå.
Under 2016 valde de att sälja anläggningen till företaget Balans behandling i Luleå och med det inleddes en helt ny era. HVB-hemmet öppnade i augusti. Då välkomnades de fyra första pojkarna till gården, men förberedelserna för att skapa det behandlingshem som har som mål att bryta negativa mönster och ge unga ny självkänsla och livsmod startade långt tidigare.
Delägaren och vd:n Annica Stävenborg berättar att hon arbetat som socionom i 20 år där hon bland annat verkat inom socialtjänsten.
– En tid var jag polis men återgick till arbetet som socionom. 2014 beslöt jag och Robert Winnerborn att starta Balans behandling eftersom vi såg att socialtjänsten har behov att att kunna göra bland annat familjehemsplaceringar. Det var så vi började, men tidigt väcktes tanken på att starta ett behandlingshem där vi fick möjlighet att köpa Rosfors.
Succesivt har föreståndaren Erika Lundmark med kollegor som Ulrica Johansson, vice föreståndare, och Birgitta Nordvall som arbetar med familjebehandling, byggt upp en verksamhet som bland annat går ut på att skapa en trygg och säker hemmiljö i lugna Rosfors.
En viktig del i verksamheten är miljöterapeutiska inslag där ungdomarna får ta ansvar genom att delta i vardagsarbetet och laga mat, skotta snö och städa
Till vardagen hör också att ungdomarna går i antingen grundskola eller gymnasieskola där de som behöver det får extra stöd.
– Och vi har inplanerade behandlingssamtal, både extern och internt, säger Ulrica Johansson.
Verksamheten leds av en profession med personal som består av, förutom familjebehandlare, pedagoger, och terapeuter. En psykiatriker arbetar på konsultbasis och gör regelbundna besök. Behandlingshemmet har tillstånd att ta emot 12 unga i åldern 14-17 år. Placeringarna görs i samarbete med socialtjänsten och bygger ofta på samtycke av föräldrarna men placering kan också ske utifrån LVU (lagen om vård av unga) och då handlar det om en tvångsplacering.
Behandlingshemmet kan ta emot unga med olika slags problematik som drogmissbruk, psykisk ohälsa, otrygga hemförhållanden, etcetera.
– Det är så individuellt, men det kan handla om hela spektrat. Socialtjänsten är alltid inblandad. Den formulerar en vårdplan som styr arbetet där vi hela tiden återrapporterar hur behandlingen fungerar.
– Det är viktigt med sysselsättning även efter skolan. Därför försöker vi arrangera aktiviteter, som att vara ute i naturen och åka och fiska. Vi har också skaffat några höns som ska skötas om, säger Erika Lundmark, som pekar på det långsiktiga målet.
Att få den unge att fungera och få ett gott liv även efter tiden i Rosfors.
Birgitta Nordvall arbetar med umgängesfrågor där det bland annat ordnas möten mellan föräldrar, personal och den placerade.
– Vi försöker att reparera det som är trasigt och bygga vidare på det, säger hon.
Nyligen inträffade en incident med en brand i boendet. Hur förebygger man sådant?
– Det handlar om att lära känna ungdomen och att förebygga att någon skadar sig själv. Vi vet att det kan hända saker för vi arbetar med en riskgrupp. Men vi har tydliga handlingsplaner för hur vi ska hantera kriser, säger Erika Lundmark.
– De ungdomar som kommit har ändå svarat bra på behandlingarna. Det finns en önskan hos dem att åstadkomma en förändring och vi har redskapen för det.
0911– 645 00