Ankrace i regn och rusk
Byborna i Infjär-den är inte rädda för lite regn och rusk. Trots lördagens dåliga väder var uppslutningen stor till det årliga ankracet där 83 ankor deltog. Mest prestigefylld var kampen mellan byarna Roknäs/Stockbäcken och Sjulnäs.
När starten gick landade de 83 ankorna i vattnet med en lång serie plask.
Foto: Maria Johansson
plastfågel försedd med ett individuellt nummer.
Klockan 11.30 gick startskottet och de 83 ankorna hamnade i vattnet med en lång serie plask.
Byakampen mellan Roknäs/Stockbäcken och Sjulnäs avgjordes med lite större plastfåglar. I fjol vann Sjulnäs och nu var Roknäsborna taggade till tänderna för att ta hem årets titel.
Prestigefyllt
- Det är jätteviktigt att vinna och tävlingen är väldigt prestigefylld. Ankracet är en rolig grej och en av få saker man kan delta i oavsett ålder - både barn och pensionärer är med, säger
Birgitta Elfgren, som startade Roknäs/Stockbäckens anka, med glimten i ögat.
Ankornas färd mellan gamla bron och målet vid Sandön följdes av ivrigt påhejande bybor.
Robert Bergman rapporterade ställningen via megafon från en liten eka som Ragnar Rundqvist skickligt styrde nedför strömmen.
Ankmamman Kerstin Isaksson, tillika ordförande i Sjulnäs hembygdsförening, följde spänt byankornas färd iklädd sin gula fågeldräkt.
- Det är lite konkurrens mellan byarna. I fjol vann vi ju och var väldigt glada, säger hon och skrattar.
Minst dålig
I slutändan stod segern mellan tre ankor. Rose-Marie Eichwurzels nummer 77 klöv mållinjen först och hon tog därmed hem segern före Didrik Nilsson och
Ingvar af Klinteberg.
Byakampen då?
- Sjulnäs anka var minst dålig. Den hade kommit längre än Roknäs/Stockbäckens när tävlingstiden var slut, så Sjulnäs tog hem segern i år igen, säger Robert Bergman.
Efter ankracet var det samkväm som gällde och byborna njöt av fika, våfflor och halstrad strömming.
Får man gissa att Roknäs/Stockbäcken kommer att vara oerhört revanschsugna när nästa års tävling avgörs ...
Så jobbar vi med nyheter